Sist men inte minst.

Snart nytt år, vi får väl hoppas att det blir ett bra år.

Tänker inte avge några nyårslöften eftersom de ändå är till för att brytas och det har vi då ingen lust med.

Önskar bara de samma gamla vanliga grejerna:
Att hästen ska hålla sig frisk, fräsch och må toppen.
Att mina katter också håller sig friska och fräscha.
Att vänner och familj mår bra och inte heller blir allvarligt sjuka.

Sist men inte minst önskar jag både mig själv och alla andra ett gott nytt år!

Zeppolin och hennes hagkompisar fick lite granris och grenar att tugga på i hagen idag. Jag och sambon gick på promenad i skogen med hunden jag är hundvakt åt (i två veckor) och passade på att släpa med oss smaskigheter hem åt hästarna. Uppskattades. Något ska de väl få också såhär på nyårsafton. :)

Katterna fick varsin räka innan vi människor högg in på vår middag. Hunden festade loss på ett grisöra.

Året som gått har varit både bra och dåligt, förstås. Hästmässigt har det haft sina toppar och dalar också, Zeppolin har dock hållit sig frisk (förutom en dag med väldigt hög feber "utan synbar anledning" och småskador som orsakar svullnader men ingen hälta) och pigg. Lite FÖR pigg ibland, men hellre det än tvärtom!

Tråkigaste med häståret har nog varit att inse att sadeln inte passar och därmed inte kunna rida "ordentligt". Jag har inte råd att införskaffa en ny sadel just nu, det får vänta. Vi funkar bra ihop barbacka också så det är lugnt, även om de där galopperna i skogen får avstås då tant blir lite väl pigg och studsig av dem och jag klarar oftast av det bra men vill inte gärna chansa i onödan. Hamna i en grantopp eller något är inget jag strävar efter så att säga. ;)

Det bästa med häståret har nog varit alla de där gångerna då det funkat sådär obeskrivligt bra i ridningen att jag blivit uppriktigt förvånad över att vi lyckas få till det trots att förutsättningarna ibland inte är de bästa (skit bakom spakarna tyglarna framförallt). Sådär bra att jag fånler däruppe på hästryggen och vi båda är väldigt nöjda efter turen. :)

Avslutar med en bild på Zeppolin där hon verkligen anstränger sig för att göra sig snygg framför kameran.. Inte.
Hon är ändå världens finaste häst, på alla tänkbara sätt. Ett stort hjärta av guld har hon, tant Z.

Kort rapport.

På hästfronten intet nytt. Det har blivit mer eller mindre vila för tant på sistone då jag haft besök, varit bortrest och så vidare. Nu är det dags att sparka igång motionerandet igen. Broddade henne i torsdags innan jag åkte till Ungern och det är jag glad för, har visst varit rätt halkigt härhemma till och från!

Idag sken hon upp och kom emot mig med spetsade öron när jag klev ur bilen och gick mot hagen för att hälsa på henne. Det värmde i hjärtat och tänkte att lycka är när hästen skiner upp vid åsynen av matte som varit bortrest (hon brukar visa att hon saknat mig när jag varit borta nämligen..). Där och då visste jag inte att det nog mer var hunger som fick henne att så hoppfullt komma målinriktat mot mig för att möta mig. Upptäckte tio i två att hästarna inte fått mat. Hörde med den som "egentligen" hade passet om hon gett mat och det hade hon inte, hade inte koll på att hon hade lunchen. Hästarna fick lunch vid två och man kan säga att de var hungriga.. Kom springande/galopperande när jag dök upp med höpåsarna. Förstår det, de är vana vid att de får/ska ha lunch 11.30-13.00 och inte klockan två. Blev lång tid utan mat för deras skull idag med andra ord, de får trots allt frukost runt sexsnåret på morgonen..

Eftersom jag hade tvättid på eftermiddagen (som en timme försvann ifrån pga extrauppgifter i stallet..) så blev det inte mer än noggrann markservice för hästens del idag. Imorgon ska vi försöka oss på något (läs: röra på oss), det blir i mörker dock eftersom jag inte hinner dit innan dagsljuset sagt tack och hej för dagen. Har hand om Aztor också. Det brukar vara på måndagar, men det blir imorgon istället den här veckan. Fullt upp med andra ord.

Jag har tidig morgon i stallet imorgon. En oskriven regel är att jag inte tar/kan ta de passen på vardagar pga jobbet. Det är alldeles för ont om tid för det helt enkelt, jag är långsam och hatar att stressa i stallet. Det blir inte bra då. Blev dock tvungen att ta ett tidigt morgonpass den här veckan eftersom jag hade fyra pass att ta den här veckan och tre av dem kunde jag ta som intagspass och det fjärde fick jag mer eller mindre panik över. Vilket i slutändan ledde till ett morgonpass. Jag tar inte morgonpass på helger heller för den delen, just för att jag är för långsam för det och inte hinner klart tills nästa person kommer och ska ta ut hästarna.. Utsläpp på helgen går bra, för då har jag inte samma tidspress på mig förutom tiden då man får börja ta ut dem. Jaja.. Måste vara där senast klockan sex iallafall och verkligen ligga i för att hinna i tid till jobbet (halv åtta börjar jag, men har ju restid att tänka på också.. plus ombyte innan det..). BLÄBLÄBLÄBLÄ!

Hade egentligen intag imorgon också, men det blev jag av med då dagens lunchfodrare tar det åt mig eftersom jag hoppade in och lunchade hästarna idag. Skönt att bli av med ett pass (läs: stressmoment att hinna med) iallafall..

Roligare än såhär blir det inte just nu.

Viktigt meddelande.

Viktigt meddelande:

Min häst är den finaste, underbaraste och mysigaste hästen som finns.

Slut på meddelandet.

På hästfronten intet nytt.

Det händer inte så mycket när det gäller hästandet för tillfället. Vi var ute på en äventyrstur i skogen igår, dvs en sådan där tur då tant väljer egna stigar och matte får ducka för glatta livet för att inte svepas av ryggen alternativt få en kvist rätt över ansiktet. Finns skönare saker att vara med om så att säga.

Idag fick hon vila. Jag hade noll lust att ge mig ut i det blåsiga vädret. Nu på kvällen kommer det visserligen snöflingor, men tidigare har det vräkt ner regn och stormat och sen "bara" stormat. Finfint adventsväder. Not.

Hon hade vilat i sex dagar innan jag slutligen red igen (igår). Detta resulterade i att tant under veckan plötsligt blev tjockare än vanligt. Förfallet kommer snabbt om man inte håller igång. Meh.. Så nu är hon sådär vackert klotrund igen. Man kan väl säga som så att det ska ridas mer nu till veckan. No more långvila så att säga. Det var ändå bara tillfälligt eftersom jag inte mått så bra och hon i måndags hade fått en spark på ena frambenet (svullen och varm). Inte halt, men ändå.

I fredags vilade hon inte helt och hållet dock. Jag red nog hela fem minuter då på ridbanan. Skulle prova en sadel som jag tidigare under dagen plockat upp från Pernilla vid Shellmacken när hon skulle till jobbet. En ren chansning, sadeln var sjukt skön och den låg helt okej förutom att den klämde vid manken så det var synd. Idag åkte jag och lämnade den till Pernilla igen och jakten på en sadel till hästen fortsätter. Inser dock att jag snällt får rida barbacka resten av året åtminstone innan jag har råd att på allvar leta/köpa sadel. Å andra sidan är det varmt och skönt att rida barbacka när det är vinter. Kroppsvärme is the shit!

Zeppolin fick äta sin efterlängtade middag då i fredags och jag donade med en massa annat. Sen släpade jag ut henne på ridbanan för lite lek/lydnadsträning. Det har vi aldrig gjort förut på det där sättet. Varit lös på ridbanan har hon förstås varit många gånger förut, men då mest för att springa av sig och därmed rasta sig själv. Den här gången var det full fokus på att hon skulle följa mig oavsett vad jag gjorde. Gick framåt, tvärstannade, gjorde tvära svängar, gick på volter, sprang framför henne och hon travade efter och så tvärstannade jag och hon likaså. Lite sådana saker helt enkelt. Följa John, det tyckte hon var roligt och varje gång hon skulle trava efter mig så viftade hon med huvudet lite busigt och sprang sen normalt. Hon svävade iväg i skritten några gånger och hamnade flera meter åt fel håll, men då satte jag bara händerna i sidorna och sa "vad gör du därborta? Kom hit Zeppolin" och då traskade hon fram till mig direkt. Bra bra. :)

Efter att ha roat henne (och mig) på ridbanan så fick hon gå in igen och slappa. Gick ut en sväng med Aztor på ridbanan också, hade hand om honom i fredags och tänkte att det var okej väder för aktivering så tio minuter lek/lydnad på ridbanan för hans del också och det var rooooligt. Skippade springandet dock, vi höll oss bara till skritt. Efter den aktiveringsgrejen så fyllde jag på med vatten åt hästarna och åkte hem.

Annars då?
Jorå. Hon älskar sitt hösilage och mumsar i första hand hösilage när hon kommer in och maten i krubban är inte lika viktig längre sen hösilaget klev in i hennes liv. Självklart älskar hon "krubbmaten" också, men hösilaget är verkligen favoriten av det som bjuds. Omnomnomnom hälsar Zeppolin. ;)

I övrigt så är hon som sagt tjock, men det råder vi bot på genom ridning. Märktes som sagt tydligt nu när hon stått nästan en vecka att kroppen formar om sig. Typiskt nog, för vi hade lyckats bygga upp lite mer muskler och liksom format om magpartiet så hon inte var så... rund på fel sätt.. Jaja, bara att börja om. Hon mår bra och det är huvudsaken. Pigg och glad och precis som hon alltid har varit. :)

Hon är verkligen verkligen viktig för mig. Viktig för mitt välmående och allt det där.
Ju sämre jag mår desto mer tid spenderar jag i stallet för att vara i hennes närhet, då mår jag bättre för stunden och kommer bort från jobbiga tankar och liknande. Min ständiga flytväst - Zeppolin. Älskade älskade flumtant!

Men åååh.

Det var visst några dagar sedan (jaja, sex dagar) jag uppdaterade här. Lika bra att göra det nu medan jag fortfarande kommer ihåg vad vi har gjort och inte gjort! :)

Först av allt måste jag nog skriva av mig om hur frustrerande det är att ha insett att jag verkligen inte kan använda den sadeln jag har till Zeppolin. Finns ingen padd i hela världen som kan få den att ligga "någorlunda" tills jag hittar en ny sadel. Det funkar helt enkelt inte. Den klämmer/trycker på manken och så kan vi inte ha det. Det är med andra ord barbacka som gäller nu igen. Senaste ridturen var två dagar sedan. Då red jag först ut i skogen en sväng i enbart skritt som uppvärmning inför ett pass på ridbanan. Jag hade sadel på då och fick det bekräftat att det inte funkar. Tillbaka vid stallet så tog jag av sadeln och red passet barbacka istället. Det gick över förväntan just denna dag och jag tror att vi båda var nöjda efter passet. Det är härligt att känna att hon faktiskt jobbar under mig. Lättare att känna sådant när man rider utan sadel tycker jag.. Dessutom är hon inte direkt skön att sitta på när hon försöker smita ifrån jobb eller när man gör en lätt misslyckad insaktning från galopp till trav tex. Mycket bättre när hon jobbar och det blir bekvämt att sitta på henne. Förstås. ;)

Igår var vi (jag och sambon alltså) till Tierp med våra bilar för att byta till vinterdäck. På vägen hem passade vi på att hälsa på Zeppolins fina son Hop-Zan. Han är så himla lik Zeppolin. Dock skiljer sig åtminstone en sak dem åt: Han tog pauser från höätandet då och då för att gosa och vara social mot oss. Det skulle Zeppolin verkligen inte göra! Ta paus från ätande för att gosa? Pffffft.. ;)

Jag har tänkt åka till stallet vid tre.. Måste låta maten (lunchen) lägga sig tillrätta i magen så kan jag åka sen. Om jag ska hinna med en ridtur i dagsljus så lär jag ta in hästen först och rida direkt och ta hand om resten sen. Dock tror jag ändå att jag ska mocka först och därefter hämta in tanten för ridtur. Det värsta som kan hända är att det skymmer/blir mörkt. Det gör oss inget, jag har ständigt pannlampan på hjälmen så jag får väl knäppa igång den vid behov. Problem solved.

Dock kan det också bli så att när klockan blir tre.. att jag inte alls åker iväg då. Jag mår lite skumt nämligen. Haft väldigt mycket huvudvärk och yrsel idag. Känns mer lockande att vila och åka till stallet senare istället. Då blir det definitivt ridning i mörker, men det gör inget. Om vi väljer ridbanan så finns ju lampa och om vi rider ut så har jag som sagt pannlampa. Har ändå tänkt ta det lugnt idag och inte rida ett hårt pass, just pga mitt mående. Motion behöver hon hur som helst eftersom hon fick vila igår pga resan tur och retur till Tierp.

Hm. Nämen äh.. på riktigt så ska jag lägga mig och vila nu framför teven och vänta på bättre tider. Det här går inte, känner mig lite för yrslig och konstig för att ge mig iväg med bilen någonstans.

Btw - hästen mår bra i övrigt och sådär. Det kanske är underförstått, men ändå. Jag har beslutat att inte klippa henne inför vintern, hon får vara lurvig i år. Få se om jag ångrar mig sen.. men det tror jag inte. En nackdel är att det nu finns mer päls för torvdamm att samlas och ha party i typ. Gör inget annat än borstar torvdamm känns det som eftersom tant ligger ner varje kväll/natt..

Pigg.

Det är bara att konstatera att det är fart i tanten. Ja jösses, hon är bra rolig hon.

Idag blev hon skodd, för en gångs skull kunde jag närvara under skoningen för första gången på länge. Hon fick skor i bak så nu är det officiellt höst (lämpligt nog en rätt kall dag och en massa dimma på eftermiddagen/kvällen). Passade på att skaffa brodd (av hovis) redan nu eftersom hovis inte kommer tillbaka för att sko tant förrän om hundra år (8 veckor). Då är vintern i full gång och broddarna behövs antar jag.

Efter att hon fått äta lunch i boxen (hon blev indragen från hagen mitt i lunchen nämligen och var måttligt road över det, förstår det.. så hungriga som de är nu när det inte finns mycket alls att tugga i sig i hagarna..) så var det dags att trolla bort lera och damm från henne och bege sig ut i skogen. För en gångs skull fick jag tummen ur att fråga om sällskap då jag såg att Impreza med matte också tycktes ha skogsplaner. Vi red en sväng och det är bara att konstatera att Zeppolin knappast var trött efter gårdagens klättrande och galopperande. På en väg där hon brukar få galoppera så höll jag henne i trav hela vägen bort, för att tant ska fatta att bara för att vi brukar galoppera där så betyder det inte att vi alltid gör det. Hon drog iväg i stor trav istället, så snabb och stor trav som möjligt för att vara så nära galopp som möjligt när hon inte får galoppera. ;)

Nyttigt för henne att sträcka ut stegen ordentligt i traven sådär emellanåt. En effekt vi knappast får till på ridbanan om man säger så...

Hade tänkt trava tillbaka också, men fattade galopp istället eftersom hon behövde bli av med lite överskottsenergi. Tjohoooooo! Pigg häst blev ännu piggare och Niina hade visst långa tyglar på Impreza så det blev lite knas där när vi drog iväg i raketfart. Zeppolin fick inte springa med full fart i benen eftersom vägen svänger efter ett tag och jag hade ingen lust att ligga i kurvan eller så. Dagens bromssträcka var lång dock, vi var inte helt överens om var vi skulle sakta av till trav kan man säga.

Nästa gång vi ska galoppera i skogen så ska jag på allvar och fullt ut ta ett seriöst snack med henne om vem som bestämmer vad och när. Ber jag henne bromsa så ska hon bromsa direkt och inte efter fem meter bara för att hon råkar ha väldigt mycket spring i benen. Man kan tro att vi alltid kör race när vi galopperar i skogen, men så är det alltså inte. Vi KAN galoppera sansat (nåja, relativt iallafall), det är bara det att ibland är matte väldigt trött i armarna och kroppen så det blir extra kämpigt att hålla galoppen i den farten. Då borde jag i och för sig sakta ner till trav och strunta i galoppen eller nej, det borde jag inte alls - hon borde bli mer lyhörd på mina signaler. Det där får vi ta och jobba på helt enkelt. Ska ta hackamore nästa gång vi ger oss ut i skogen och har planer på galopp. I januari/februari i år när vi började komma igång med galopp efter brist på galopp under december så var hon väldigt stark och springig i skogen. Bromsen funkade dåligt och det var ofta mer dragkamp än en harmonisk ridtur. Det blev bättre när jag satte på henne ett hackamore istället diverse andra bett. Ska se om det hjälper nu också. Hon får inga enorma mängder kraftfoder eller så som bidrar till piggheten, hon är helt enkelt inne i en sådan period nu (blir så då och då). Hennes kondis har blivit mycket bättre så hon orkar mer dessutom.. Puh. :)

Nu har hon ridits i fyra dagar, det är dags att ha en vilodag så det blir det imorgon. Jag ska till en vän (Andrea) på bullfika direkt efter jobbet, sen blir det stallet för att fixa markservicen (mocka, fixa mat och vatten) och därefter hemfärd. Det blir bra det. På fredag är det ridbanepass på schemat. Få se om det blir med eller utan bommar (travbommar framförallt). Ett pass där blir det hur som helst. Har ridit ut i tre dagar nu. Skrittrunda i måndags eftersom det var dagen efter hoppningen, igår red vi ut och klättrade/fick upp flåset och så uteritt idag. Då blir det bra med ridbanepass på fredag och uteritt på lördag igen och ridbanan/ängen på söndag. Bra bra.

Velar fortfarande (jajaja jag vet) angående klippningen av henne. Hon har inte svettats så himla mycket nu trots en del galopp och annat "jobbigt" och då är det inte ens "kallt" ute nu, flera plusgrader fortfarande och sådär. Hon har satt en del vinterpäls redan ja, modell lurv. Mer än förra året faktiskt. Jag klippte henne då i och för sig, men ändå. Hm. Hon får väl behålla pälsen antar jag, så kan hon stå utan täcke längre i stallet innan täcke åker på när det kryper ner under nollan därinne..

Nu ska jag hasa mig till duschen. Blev runt sex timmar i stallet idag, lite för många timmar till och med för mig.. Hade kanske inte känts så jobbigt om det inte hade varit för att jag var utan lunch i magen och Zeppolin åt upp mer än halva min banan som jag hade som medhavd lunch. En vacker dag ska jag lära mig att bryta av en bit och ge henne istället för att låta henne bita av en bit själv, halva bananen försvann in i hennes gap. MUMS! Sa hon lyckligt och ville ha mer, det fick hon inte. Jag åt en kaka från stallets fik också. Men.. eh.. vrålhungrig.

Jag är rätt sugen på något sött, jag skulle gärna vilja moffa i mig några goda hallonmumrikar. Jag har inga. Fail.

Nu - duscha som sagt.

Hopperihoppera.

Varför sitta uppe på hästen när man kan dunsa ner i gruset istället?
Det gjorde jag idag. Jag både satt uppepå hästen (försökte mig på det här med hoppning utan att dö tröttdöden pga het häst) och låg nere på backen med hästen snett bakom mig i det bortre hörnet av ridbanan. Så kan det gå när ryttaren och hästen inte är helt synkade. Jag tar på mig det där helt, det är inte lätt att hoppa med skit bakom tyglarna så att säga. Zeppolin hoppar ju oavsett om man kommer för nära, för långt ifrån, snett eller vad som helst. Stanna på ett hinder finns inte med på hennes karta, det gör man bara inte. Så ibland blir sprången lite.. sådär så att säga.

Ibland blir det fantastiska språng, både över 50cm höga (eh..låga) hinder och högre (70cm). Ibland "oooh"-språng för att vi kommer för nära inpå och jag håller andan. Hon är ju så himla laddad och pigg (läs: het) när det gäller hoppning. Det i kombination med att hon och jag inte hoppat så mycket tillsammans gör att vi har mycket arbete kvar tills vi blir synkade och det blir bättre flyt. Vi kämpar på. Vi skuttar då och då så hon dels får "hoppa av sig" och dels håller igång hoppandet så att vi tillsammans kan bli bättre. HON kan ju det här med hoppning, det är matte som är rostig.

Lustigt det där.. när jag var yngre var jag en (enligt många) duktig hoppryttare. Var med på många klubbtävlingar och hoppkurser, inga problem. Sen slutade jag rida på ridskolan och red bara på privathästar, som jag sällan hoppade på. Zeppolin hoppades ju av Pernilla av förklarliga skäl tex. Det blev något skutt här och där för vår del bara, en tävling hösten 1998 också (felfri i båda klasserna, med livet i behåll med nöd och näppe. haha). Jag har haft Zeppolin som min på heltid sen januari 2008, ändå har vi inte riktigt hållit igång med hoppning. Vi har mest lallat runt i skogen och ridit pass på ridbanan. Glada och nöjda över att äntligen ha hittat ett samarbete när det gäller formen och sådär. Hoppning och annat med bommar har hamnat i skymundan. Vi tränade iofs hoppning för en tränare (!) en gång våren 2008. Sen.. tjaa, har vi hoppat mer sällan än varannan månad tror jag. Skämmes!

Har ju nu ett löfte till både mig själv och hästen att vi ska ha någon form av arbete med bommar en gång i veckan. Galoppbommar, cavaletti (travbommar), hoppning eller liknande. Tills det fryser i marken/på ridbanan så att det inte går längre. Med det milda novembervädret som är så hinner vi nog hålla oss till den planen några veckor till iallafall. :)

Även om jag ramlade av idag så gick det rätt bra. Mycket trött matte så vi skrittade då och då på långa tyglar mellan hoppvarven, mer för min skull än hästen. Hennes energi sinade inte under själva hoppningen så att säga, däremot var hon rätt trött efteråt. Jag skrittade av henne för hand på vägen utan sadel på och linimentade ben och vänster bakknä efteråt innan jag släppte ut henne i hagen. Öm nedanför vänstra höften efter avramlingen, jag alltså. Bara om man kommer åt stället, det känns inte annars. Bara lite stel/spänd i nackmuskulaturen - vilket ökar på min spänningshuvudvärk som är närvarande titt som tätt. Ska värma på vetekudden när jag ska lägga mig och då ha den under nacken. Mitt vänstra pekfinger känns lite... annorlunda när jag böjer det. Men det är inte heller någon fara. :)

Kom till stallet 07.20 och åkte därifrån strax före tolv. Sov bara runt 4,5h inatt och ingen frukost (äta före sju är inte min grej nej, i övrigt äter jag annars frukost varje dag) gjorde att jag kände mig rätt sliten efter det. Åt lite när jag kom hem och sen sorterade jag tvätt. Konstaterade att det skulle bli 8-9 maskiner med allehanda tvätt idag. Puh. Inte tvättat sen precis i början av oktober.. Fick Zeppolins flughuva tvättad och två schabrak. Skönt att kunna lägga undan en ren flughuva tills nästa sommar dyker upp med sina äckliga flugor som irriterar tant i öronen och ögonen. Schabraken tar jag tillbaka till stallet imorgon igen. Likaså en kattbädd som stallkatten Sudden ska få av mina katter, de använder den så sällan och den kommer nog mer till användning av gammelSudden i stallet när vintern närmar sig och han spenderar mer tid i stallet/sadelkammaren.

Har redan bjussat på filmen på facebook, kan lika gärna bjuda på den här också. Ignorera min ridstil när vi tar oss mot hindret (70cm räcke). Man kan väl säga som så att det är tur att tant Z har tålamod med mina tafatta hjälper och mitt styrande. Puh. I övrigt nyttigt att se sig själv på film, även om det känns hemskt. Då ser man (jag) vad jag verkligen behöver förbättra (hej sitsträning..) och sådär.

Fullt upp blev det.

Idag var det tänkt att jag skulle rida ut i dagsljus och sådant där trevligt. Jag hade min häst och en annan häst att ta hand om idag, två hästar blev dock tre och där försvann min dagsljusritt i slutändan. Övervägde att istället longera hästen, men när jag var klar med alla tre hästar och intag av hästar (15 st, dock är man två om det som tur är) så var jag vrålhungrig. Hade inte ätit ordentligt innan jag åkte till stallet, fin planering det där. Inte.

Började med att mocka åt den hästen som brukar vara jobbigast att mocka åt, det gick dock smidigt och relativt snabbt idag. Positivt överraskad! Nästa box tog längre tid och Zeppolins gick smidigt och snabbt som alltid (me hjärta torv). Fixade Zeppolins hösilagepåsar, lade in mat till de andra två och tog sedan in min häst för att borsta av henne. Dock kom vi inte in i stallet förrän efter lersanering utanför till Zeppolins besvikelse. Att tvingas till att bli uppbunden utanför stallet vid intag (MAAAAT!) är mot de Hästliga Rättigheterna och att sen, när vi väl gick in i stallet, svänga vänster (!!) mot spolspiltan istället för höger till boxen där maten finns.. "Varför plågar du mig såhär?!" undrade Zeppolin förtvivlad men accepterade sitt öde och stod snällt i spolspiltan medan hon fick rena hovar och ben efter att jag först borstat henne ännu renare i gången. Ute är det mest sanering av lera och borstning för att få bort det värsta dammlagret nämligen...

När jag spolat klart så tog jag av henne grimman och lät henne gå till boxen. Insåg just då hon började gå att jag inte lagt in hennes mat, jag gick för att ta hennes intagspåse när jag hörde hovar i stallgången och insåg att hon var på väg att gå in i en annan box. Varför hon gick ut? För att visa tydligt att hon minsann inte fått någon mat och det är faktiskt matdags och finns det ingen mat så går man in i en annan box för där finns det med all sannolikhet mat. Hon gick in i boxen bredvid, till Imprezas box (som jag fixat innan) och tog en tugga av hennes hösilage. Jag sprang dit lagom till att se henne ta den där tuggan. Jag föste in henne i rätt box och stängde dörren så att jag kunde hämta hennes mat utan att behöva springa till henne igen för att fösa ut henne från nästa öppna box med inlagd mat i. ;)

Hon är bra rolig ibland hon.. Vadå stanna i boxen och vänta på mat? Pffft. Bara amatörer gör så. Proffs tar saken i egna hovar så att säga.

Sambon dök upp runt fem för att hjälpa mig med att tömma och fylla vattenhinkarna i de tre boxarna jag fixat. Det var nämligen sju hinkar totalt att greja med, kände inte riktigt att jag hade kraften att släpa det antalet hinkar idag. Han hjälpte också till med att hämta in en hösilagebal (jag tog också in en) och tog av hästar täcken. På de hästar som jag och Maria tagit in men inte hunnit ta av täcken från. Hjälpsam sambo is the shit. <3

Zeppolin är iallafall ren och imorgon är det jag som har utsläppet. Efter att ha tagit ut alla hästar förutom Zeppolin så ska jag rida (står och velar mellan att rida ut eller att hoppa några skutt på ridbanan), vädret får avgöra vad det blir för sorts ridning imorgon. Jag har blivit mer och mer sugen på att hoppa och bestämde tidigare i veckan att jag denna helg ska hoppa. Nu återstår bara en dag på denna helg så jag borde väl ta tag i det imorgon. Ställa upp två (?) hinder och gymnastikhoppa lite. Zeppolin vill hoppa hon också, det var ett tag sedan sist nu!

Idag skulle hennes son Hop-Zan ha tävlat här i närheten, men pga jobb för ägarens (Pernillas) del så skulle det blivit för stressigt med tävling idag så det blev inget av det. Däremot så ska de iväg till Gävle och hoppa imorgon. Håller tummarna för att det går bra! Vi kan tyvärr inte åka dit, för vi har över tre veckors tvätt att tvätta och tvättid är bokat till imorgon eftermiddag. Valde söndag eftersom den här dagen inte passade pga tävling. Så kan det gå, bara att bita ihop och tvätta imorgon. Numera har man tre maskiner till sitt förfogande under varje pass. AWESOME! :D

Hur som helst, nu ska jag ta och göra lite annat innan jag ska lägga mig.

Apropå lägga sig, igår stängde jag av datorn vid nio och lade mig kvart över nio. Före tio sov jag. Lämnade sängen vid tio idag. Sov inte tolv timmar, men 10-11 timmar blev det. Jag behövde verkligen sömnen och vaknade utvilad för första gången på länge. Sköööönt!

Nya täcken, premiärtur och annat trams.

Idag hämtade jag ut paketet från Hööks som innehöll termoridbyxor till mig och två täcken till hästen. Ett stalltäcke och ett nytt vintertäcke. Det jag köpte förra året fyller sin funktion, men (ett stort sådant tom) det är så att täcket inte vill ligga stilla på hästen och om det är nederbörd så snöar/regnar/whatever det in i fram och hon blir blöt och kall över bogarna. Lösningen på "insnöandet" är halstäcke, vilket inte heller vill ligga still plus att halva manen skavs av. Såattehh.. Det täcket får agera reservtäcke i år. För i övrigt är det jättebra, håller fukt ute och sådär. Jag är dock less på att dagligen se hela täcket hänga på sniskan och andra snälla människor har gått och dragit det "rätt" vid lunchfodring ute i hagen och sådär, men det hjälper inte. Gaah!

Hur som helst så satt stalltäcket bra, var lite orolig för att det skulle vara för tight över bogen men det funkar. Vintertäcket satt perfekt. Täcker bra vid bogen och är rymlig nog för Tant Bred Överallt. Dessutom var det uppiggande med ett rutigt täcke bland hennes andra enfärgade tråkiga täcken. När jag tänker efter så har hon inte haft så många rutiga täcken i sitt liv. Jag vet att hon en gång i tiden hade ett grön/blårutigt stalltäcke, väldigt länge sedan var det. I övrigt kan jag inte minnas några rutiga täcken. Mitt minne är å andra sidan inte att lita på. Hur som helst så är jag nöjd över mitt täckesköp. Nu är både häst och ryttare rustade för vintern. :)

Såhär tjusig blev hon i det nya täcket. Finaste hästen! <3

Idag blev det för övrigt den här mörkersäsongens första pannlampstur. Zeppolin ville så gärna ut i skogen igår men dumma matte sa att vi skulle vända på vägen och gå hemåt för att rida på ridbanan istället. Med andra ord var jag "skyldig" henne en skogstur. Hade tänkt rida i dagsljus men det hann jag inte. Det blev en tur strax före klockan sex. Kolsvart i skogen kan man säga, milt uttryckt. Zeppolin fick välja väg och valde att svänga vänster direkt efter stora vägen. Det betyder att vi passerar ett torp och där finns läskiga saker, men det gick bra det också. När jag rider i skogen med enbart pannlampa som ljuskälla så måste jag verkligen hålla blicken på vägen framför mig. Jag skulle rent teoretiskt kunna snegla åt sidorna men ändå behålla ljuset framåt så att säga, men jag är för mörkrädd och paranoid för att våga titta åt sidorna. Det är ett under att jag ens ger mig ut i en kolsvart skog på hästen när jag är så mörkrädd och förföljd av "tänk om det finns något här"-tänkande. Det går bra så länge jag är uppepå Zeppolin. En gång försökte jag mig på en promenad för hand ute i kolsvarta skogen, det blev en väldigt kort promenad kan jag säga. Jag kunde verkligen INTE slappna av. *ryser*

Det gick bra hur som helst, hon hade rätt bråttom. Det blev en tur på 2,8 km och det tog oss 25 minuter att gå den rundan. Lite lagom motion för en torsdag i november... :)

Efter ridturen hade jag bara vattenhinkarna och att fylla lunchpåsen kvar att fixa, utöver att ta undan utrustning och sådant där då förstås. Zeppolin fick äta upp resten av sitt intagshösilage (fick hälften före turen) och efter det ville hon bara buffas och kelas. Hon är så mysig, så social och liksom.. uppriktigt glad över att bli ompysslad och klappad på och pratad med. Sen att hon är svartsjuk som jag vet inte vad är kanske inte är hennes bästa drag, även om hon å andra sidan är himla gullig när hon visar att jag borde prata med henne och inte med någon annan (någon annan = annan häst, katt, hund, människa eller prata i telefon...). Försökte föra ett normalt samtal med en människa medan jag stod med boxdörren öppen och Zeppolin uppmärksamhetstörstande bredvid/bakom mig. Det gick sådär, för hon buffade glatt på mig mest hela tiden. När hon ser så fullifan och söt ut så är det svårt att säga till henne på skarpen att ge sig. Det är nog svårt att ta en småfnissig matte på allvar... ;)

Dock tar hon till sig tillrättavisningar snabbt när de väl ges. Som tur är. Det är sällan jag behöver bli ordentligt arg på henne. Skönt, för jag gillar inte att vara arg på djur. Inte människor heller för den delen. Dock drar jag mig inte för att tillrättavisa dem vänligt men bestämt om situationen kräver det. Jag är inte en mjukis ända in i benmärgen när det gäller djur även om många tycks tro det emellanåt..

Hur som helst.. Imorgon är det dags att lura pappa till Uppsala med min brors bil (kanske hakar nämnda bror och hans dotter på också) och dessutom låna en hästtransport så att jag/vi kan åka och hämta hö. Hoppas hoppas hoppas det är fräscht hö så att vi faktiskt har hö i transporten när vi åker hem igen och inte en tom transport. Håller tummarna för att det är bra hö, det vore skönt att ha det fixat och klart, därmed vore höstens/vinterns lunchfodringar med eget hö vara säkrade. Just nu lånar/köper vi balar av en i stallet tills vi får tag i eget. Det håller inte i längden liksom..

Få se om jag hinner rida innan hämtningen imorgon (åker runt halv tre) eller om det får bli en vilodag för tant imorgon. Det gör inget, även om hon vilade måndag och tisdag den här veckan också. Hon gick ett pass igår och så dagens skrittrunda plus att jag tänkt rida lördag och söndag också. Nåja, det visar sig.

Nu ska jag läsa lite bloggar och roa mig med annat innan jag lägger mig.

En sådan där söndag.

Fem över sex och jag sitter och väntar på att middagen ska bli klar.
Den här helgen har gått alldeles alldeles för fort! Avundas alla skolbarn som har höstlov i en vecka nu, det vore rätt skönt. Jag hade å andra sida en vecka ledigt första veckan i oktober så på sätt och vis jämnar det ut sig antar jag.

Den här söndagen började slappt och gick sen över i kroppsarbete kan man säga.
Jag har träningsvärk sen fredagens och lördagens ridpass, man kan säga att det inte direkt var till min fördel när jag skulle rensa min skullplats (på höskullen alltså) i stallet på gammalt dåligt halm och några kakor hö. Hade visst hela fem halmbalar under allt det där löshöet/löshalmen. Där ser man. Det var jobbigt för balarna vägde så mycket, sen skulle det spridas på gödselstacken. Puh.. Tog sin lilla tid.

Jag hade mockat innan det där och efteråt var det dags att hämta in hästen för ridtur. Zeppolin hade rullat sig på ena sidan och krävde en rätt utdragen borstningssession för att få henne ren. På med reflextäcke och övrig utrustning och så red vi ut en sväng, mest skritt och lite trav hemåt och när vi väl kom hem till stallet igen så tog vi några varv i galopp på ridbanan för att känna av läget lite bara. Travade en stund och skrittade av, blev en kvart på ridbanan av ridturens totala 50 minuter. Det gick bra, hennes överskottsenergi har lagt sig som tur är och nu var hon relativt samarbetsvillig från början till slut. :)

Borstade av och gav henne mat sen. Sambon dök upp vid fem för att lämna pengar till hö som ska hämtas idag. Hästarna (alla förutom några stycken) i stallet får hösilage, men en i Zeppolins hage kan inte äta hösilage så vi måste ge hö till lunchen. Det är tre hästar i hagen totalt, Zeppolin och den andra hösilageätaren har snyltat hö av den tredje hästen sen vi började ge lunchmat. Idag hämtas hö så vi har våra egna balar. Ska ge hö till lunch och då och då ge hö till kvällen också. Längre tuggtid, vilket kan vara trevligt för tant som står på torv och därmed inte har något att pilla med på natten. När det kommer en halmleverans till stallet nästa gång så ska vi ta ett gäng halmbalar också, det ska hon få som extra tilltugg/sysselsättning under vinterhalvåret. Bra när det blir kallare också att hon har något att tugga på...

Apropå kallare ja. Hade tänkt klippa henne idag, men det blev inte så i och med höhämtning och sådär. Det är ett par stycken som är iväg och hämtar hö i skrivande stund, de hör av sig när de är på väg tillbaka igen för då ska jag och sambon åka ner till stallet igen och hjälpa till att lasta av. Ingen slösöndag idag inte.

Igår red jag ut i skogen med en av Zeppolins hagkompisar plus ägare som sällskap. Det var trevligt. När de svängde in på hemstigen för att galoppera lite bommar på ridbanan så fortsatte jag och Zeppolin rakt fram för att låta tant galoppera av sig lite (för jo, igår fanns överskottsenergi så det räckte kan man säga). Pigg och glad och bra gick det. :)

I fredags blev det ett pass på ridbanan. Det gick bra till slut efter lite skilda åsikter mellan häst och ryttare. Jag hade gramantyglar också, för första gången på ett år tror jag. Den hängde iofs löst där, det brukar räcka för att hon ska skärpa till sig. Jag kortade bara ner den i galoppen för att hon skulle tänka till lite. Efter galoppen släppte jag den helt igen och hon gick jättebra. Glad matte, nöjda var vi båda två efteråt.

Imorgon får hon vilodag. Dels för att jag jobbar till fyra och dels för att det är kolsvart ute när vi väl lyckas få till en eventuell ridtur och jag vill verkligen inte rida på ridbanan imorgon (igen). Pannlampa och ut i skogen lockar inte heller ärligt talat, hon får helt enkelt vila. Hon har gått bra i tre dagar nu så det är ändå dags för en vilodag. Tre dagar på raken är vad vi eftersträvar och sen vilodag och så tre dagar igång igen. Brukar vara ett framgångsrikt upplägg för bästa resultat under våra turer. :)

Nu ska jag ta och läsa lite bloggar och samla kraft till kvällens avlastning/inlastning av hö. Ser inte framemot det då det är smått krångligt att få upp det på skullen. Vi är ju rätt bortskämda med att få hö levererat till stallet i stora vagnar där det står folk på och kastar in balarna på skullen så att vi däruppe "bara" behöver stapla. Nu är det liksom... dags att få upp dem där själv på något sätt och stapla förstås. Få se om det blir via trappan eller om vi lyckas få in dem via någon av luckorna. Det löser sig.. sen.

Men åååh vilken otur, blev inget hö idag. Fick just samtal från en av hämtarna. Det såg inte fint ut, hade inte förvarats bra och luktade inte riktigt fräscht. Tråkigt! Nu hoppas vi på bättre lycka från nästa ställe som ska ringas upp imorgon för koll på tillgång och pris...

Just ja! Skulle bara nämna också att Zeppolins ägare Pernilla skrivit ett inlägg om just Zeppolin och deras tid tillsammans (framförallt som hoppekipage). Även sonen Hop-Zan finns med på ett hörn i det inlägget. Jag är oerhört tacksam över att jag fått förtroendet att "ta över" Zeppolin efter alla år som medryttare/hästskötare/extramatte. Zeppolin kommer aldrig att flytta "hem" igen utan får vara hos mig tills... det där onämnbara som jag helst inte snuddar vid ens flyktigt. Zeppolin mår som en drottning där hon bor nu och blir omhändertagen som en också för den delen. Med andra ord det bästa för tant. :)

Sonen Hop-Zan kommer förövrigt till Uppsala (Lurbo) på lördag för att tävla. Självklart kommer jag att vara på plats och titta. Att se honom hoppa är som att återuppleva Zeppolins gamla glansdagar på tävlingsbanorna. På de filmer jag sett på honom hoppandes så är det läskigt hur lika de är till utseendet emellanåt..

Inte mycket som har hänt kan man väl säga.
I torsdags kom hovis och fixade till den felande skon Zeppolin trampat på. Sambon närvarade då och såg till att Zeppolin fick äta upp sin lunch i boxen också innan hon gick ut i hagen igen (fick komma in då de andra hästarna skulle få lunch, annars hade hon inte hunnit äta lunch i många minuter alls förrän det var dags att gå in för att få skon fixad).

Senare på eftermiddagen skulle veterinären komma och vaccinera henne och göra en munkoll. Jag tog in henne lite tidigare för att hon skulle få tid att äta lite hösilage innan veterinären anlände. Det kan man tycka är rätt dumt kanske i och med att det var just tänderna hon skulle få kollade, men saken är den att tant får en rejäl dos med lugnande vid tandkoll så jag visste att om hon inte får äta lite innan (runt halv fem) så skulle hon inte få äta förrän efter sju när hon piggnat till. Så blev det också. Borstade henne medan hon åt, sen kom veterinären (strax efter fem) och gav en annan häst vaccinationsspruta och sen Zeppolin.

Zeppolin fick en dos lugnande och lade huvudet på ett ihopvikt fleecetäcke på boxdörren. Efter en stund insåg veterinären dock att mer lugnande var på sin plats, precis som jag sagt innan. Dvs att hon brukar behöva en stor dos för att hon fumlar med tungan och käkarna hela tiden annars. Det gjorde hon efter den dosen också iofs, men tillräckligt lite för att veterinären skulle kunna kolla ordentligt. Behövde bara dra ett par tag med raspen på ett par tänder långt bak, det var allt. Efter det fick hon stå där med huvudet på dörren och vila. Jag mockade och grejade under tiden som hon vilade. Det dröjde till 19.20 (!) innan hon var pigg nog att få mat utan risker. Hungrig häst!
Tur som sagt att hon fick mat innan också, ett kg hösilage innan besöket och ett efter.

Hon har fått vila i helgen och nu är tanken att vi ska sparka igång motionerandet igen. Heja oss!

Drömmen om en ny (begagnad) sadel lever vidare...

Nu ska jag gå och vila. Mår inte bra idag.

Hade tänkt lägga in en bild här på en Zeppolin med en hästdos (hehe...) lugnande i sig, men orkar inte föra över bilderna från telefonen just nu.

Hästdag deluxe.

Idag har det verkligen varit en hästig dag. Anlände till stallet tio i åtta, kom därifrån vid fyra. Jag har å andra sidan hunnit med både det ena och det andra. Bland annat:
- Rida ut i skogen barbacka med sällskap, sen galopperade jag på ridbanan en liten stund. Okej okej, jag travade ett varv först sen galopperade vi. Hon höll ett bra tempo i galoppen och framförallt så höll hon igång i galopp tills jag sa att det var nog. Hon brukar kunna göra en fuling och sakta av till trav helt plötsligt så att vi måste sakta ner till vettig trav och göra ny fattning. Idag var det inget sådant utan hon höll igång i båda varven, gjorde byte över ridbanan vid varvbyte bara. Kändes bra. :)

- Haka på till Sollentuna på hopptävling. Följde med för att vara hästskötare (läs: hålla i hästen då och då, gå med hästen efter ritten), men största anledningen till att jag följde med var för att vara barnunderhållare åt ryttarens 16 månader gamla dotter medan mamma red och hade sig. Det gick bra! Okej, vi hade ett tillfälle med hysteriskt gråtande efter ett snubbel ner i en vattenpöl när mamma A var spårlöst försvunnen med hästen efter urlastningen. Det gick över det också, visade sig sen att hon nog var hungrig för efter mat (sittandes på en stor bänk moffandes makaroner och korvbitar med händerna som nyss varit i den nämnda vattenpölen.. hehe) blev energidepåerna påfyllda och vi traskade runt på tävlingsplatsen och tittade på det ena och det andra. Tävlingen gick förövrigt bra för ekipaget och då det bara var en klass så gick det rätt snabbt.

- Mocka, fixa mat och vatten till Zeppolin och Impreza. Fyllde på vatten i hagen och sen kunde jag äntligen åka hem. Hem ljuva hem!

Efter att ha kommit hem så har jag hunnit slappa, läsa bloggar, äta sushi och duscha. Nu är klockan nio och efter att jag uppdaterat detta så ska jag stänga av datorn och lägga mig i sängen och titta på tv.

Zeppolin fick lufta pälsen idag eftersom det var så fint väder och solen sken. Hon verkade tycka att det var rätt skönt, när jag fyllde på vatten så kom hon från andra sidan hagen för att hälsa på mig och kolla om jag kanske hade med mig godsaker. Det hade jag, till hennes stora lycka! Några hästgodisar hade letat sig ner i fickan innan jag åkte hem. Lämpligt nog. ;)

Passade på att ta kort på henne där i hagen, då solen gav henne så fin färg där hon betade bakom vattentunnorna.

Not so much.

Det vore verkligen att ljuga om jag påstår att det här varit en aktiv vecka när det gäller motionering av häst. I måndags och i tisdags red jag (barbacka). Lämnade in sadeln i onsdags och Zeppolin (och jag) fick vila då. Det skulle blivit en runda i torsdags, men hade förträngt att jag jobbade till halv fem och det blev så förbannat mörkt ute att jag tappade all lust till att rida. Friserade hästen istället, hon sov. Igår var det dags för ridtur igen, hämtade sadeln. Dock kom jag av mig totalt när jag höll på att borsta och sen efter att jag pillat bort torr skorpa/whatever från Zeppolins ärr så upptäckte jag att det fanns illaluktande vidrigt var därunder. Alltså vi snackar illaluktande deluxe. Jag var tvungen att gå ifrån henne då och då för att andas ordentligt för att inte må illa. Det där har då aldrig varat förut så varför nu? Det har spruckit vid två tillfällen (som jag vetat om alltså) under de 14 åren vi hängt ihop. Då har det verkligen inte blivit sådär och definitivt inte luktat illa. Jag tog bort allt som gick att ta bort utan "tvång" (dvs utan att dra och bända..), det luktade än värre då. Gjorde rent med natriumklorid och sen med bakteriedödande medel. Det fick vara så till idag. Idag är det torrt och fint och inget tecken på att vilja vara. Inte just idag iallafall. Ska hålla koll på det ett tag framöver och se om det tänker vara mer eller om det håller sig fint nu igen som det brukar..

Idag fick vi finbesök i stallet av Andrea med 3,5-årig dotter. Dottern skulle hjälpa mig med Zeppolin och sedan rida. Duktigt borstade hon bort lera från Zeppolins ben, borstade svansen och bar grejer. ;)

Planen var att hon skulle rida ett tag (skritta) och sen skulle jag longera Zeppolin så att hon fick röra på sig ordentligt. Skrittade bort till stora vägen och tillbaka. R var hur nöjd som helst, Zeppolin var pigg och på vägen hem i nerförsbacken blev hon rädd för något två gånger. Hon hoppade till och tog ett par galoppsteg. Detta gav mig och Andrea varsin hjärtattack där på marken medan den svajiga tjejen uppe på ryggen var tuff och inte blev rädd. Hon höll nämligen i sig ordentligt i "tygeln" (läs: achenrem fastsatt i longeringsgjorden) och tappade visserligen balansen lite men satt kvar båda gångerna. Imponerande! Sen gick mamma Andrea och höll en hand på dotterns ben resten av vägen hem "utifall att", Zeppolin skötte sig resten av vägen och var snäll på ridbanan också.

Det hade jag iofs väntat mig. Att bli ledd på ridbanan i skritt är det absolut tråkigaste av det tråkigaste man kan göra enligt Zeppolin när det gäller någon form av motion. Hon gick med huvudet lååångt ner mot backen och såg ut att kunna somna när som helst. Det var å andra sidan bra, lugn häst är en bra ponnyridningshäst. ;)

Ner med R och så longering. Z travade nog totalt 7-8 varv idag. Resten galopperade hon. Hon galopperade hellre än travade, dessutom funkade bromsen lite dåligt.. Hon skenade åtminstone inte iväg och drog, men hon hade väldigt dålig koll på vad mina kommandon betydde när jag ville att hon skulle sakta ner. Plötsligt visste hon inte alls vad det innebar det jag sa och gjorde... Överskottsenergi och en vilja att behaga, men liksom på fel sätt.. Nåja, hon fick röra på sig och sen fick hon äta utspilld mat på plattan utanför stallet efteråt. Utspilld = 16 månader gammal tjej hällde ut hink med mat några gånger. R och hon hjälptes åt att ömsom plocka i maten (krafft) i hinken, ömsom mata min häst med maten. Maten som var ämnad för en annan häst egentligen. Hon fick äpplet också som egentligen var ämnad för den där andra hästen. ;)

Efter ridandet och borstandet efteråt och sådär så fick hästen gå ut i hagen och vi installerade oss på fiket för att äta Mazarinkaka. Alla tre var nöjda över att just den kakan fanns den här dagen. Speciellt vissa. :)

Apropå småtjejer och sådär. Jag ska lägga mig. Min sovmorgon är utbytt mot tidig uteritt med sällskap. Ridtur ska påbörjas klockan 08.00. Måste vara tillbaka i stallet före nio. Jag ska nämligen iväg och vara hästskötare och barnvakt på hopptävling i Sollentuna. Ta hand om barnet (den där minsta tjejen jag nämnde en stund sedan) medan mamma rider och tävlar. Det blir nog kul, det var länge sen jag var iväg och tittade på tävling i Stockholmstrakten. :)

Här är en bild på min fina fina fina häst och en liten väldigt nöjd (blurrad för att inte hänga ut andras barn på bild hur som helst) ryttare. Sitter stadigt i och med det fluffiga underlaget och den runda hästen. Spagat i stort sett för så korta ben. Hihi

Lägg förövrigt märke till de vita håren tant Z har över ögonen och så. Gulle! <3

Veckan går för fort.

Åh, varför är det redan torsdag? Det innebär att det inte är många dagar kvar innan jobbet kickar igång igen efter en veckas ledighet. Nåja, ska se till att njuta resten av dagarna också - förstås. Inga storslagna planer för helgen direkt.

Idag: Jag har städat hemma och nu är det slöeftermiddag. Jag har kvällfodringen ikväll så jag ska till stallet senare. Det är tråkväder ute och det är måttligt roande. Funderar dock på att åka till stallet i eftermiddag och sen bara åka dit och fodra ikväll. Vore trevligt att rida i dagsljus istället för i mörker. Lite storm och regn får man stå ut med helt enkelt. Barbacka blir det igen, sadeln är inte färdig än. Den är färdig imorgon på eftermiddagen någongång.

Imorgon: Sovmorgon, samla energi. Åka och låna en bil av en vän (tack Peter!) och sen vidare till stallet för att på något mirakulöst sätt koppla på en transport och sen mocka boxen och greja innan jag tar in hästen. Göra iordning nämnda häst och packa in träns, schabrak, hjälm och benskydd i bilen och åka iväg till Johanna för att rida ut med henne där hon har sina hästar. Minns inte vad stället heter och vet inte var det ligger, men det löser sig imorgon. ;)
Slappa resten av dagen efter det. Efter att jag lyckats parkera nämnda transport på sin plats (hilfe!) och koppla loss den. Låt oss säga att den transporten jag lånat tidigare är lättparkerad därför att den står längsmed en vägg och man behöver bara köra den dit och stanna bilen - koppla loss - köra iväg med bilen. Den här som jag ska låna imorgon står parkerad vid en vägg också visserligen men på rad tillsammans med andra transporter. Jag måste alltså backa in den på plats sen när vi kommer hem. Jag har inte backparkerat en transport sen 2004-2005. Enough said.

Lördag: Kliva upp tidigt för att ta ut hästarna. Rida (med sadel!), mocka och dona i stallet som vanligt. Tvätta 10.30-14.00. Resten av dagen är ett frågetecken. Skönt!

Söndag: Enda inplanerade är stallet och det tar jag väl på förmiddagen/dagen. Det är dessutom stallmöte vid fem så jag åker tillbaka tills dess också såklart. Njuta njuta njuta av att vara ledig.

Inatt drömde jag att jag red Zeppolin i Tirks ridhus. Hade väldigt konstiga tyglar och var tvungen att hoppa av och byta mitt i och fick då på en graman också. Inte för att jag sen använde den vid ridningen, men den hängde med i vilket fall som helst. Två andra red samtidigt. Ena red riktigt illa och jag funderade på om det ser lika hemskt ut när jag rider och den andra red på en ursöt ponny som hon hämtat ner från Lappland. En tjock söt C-ponny som var helt super i dressyr men hade noll koll på hoppning. Okej? Sadeln var fixad och den satt bra, det blev dock 400kr dyrare än sagt och en söm hade gått upp så den fick sadelmakaren fixa när jag åkte för att betala för arbetet. Drömde även att en stor skimmel vid namn Gonzo (gammal ridskolehäst som fanns på Tirk förut men som varit död i många år nu) stod på Tirk i en utebox och var precis så snäll och go som han var när han levde. Hm.

Vaknade vid sextiden genomsvettig efter en massa drömmar utöver det jag skrev här ovanför. Ibland är det jobbigt att jag kommer ihåg mina drömmar och att jag drömmer så pass mycket som jag gör. Nåja, bara att kliva upp och byta om och lägga sig igen på en handduk och dra täcket över sig igen. Jag är alltså inte svettig av värme utan det är nattsvettningar/kallsvettning i första hand som jag drabbas av då och då. Urjobbigt. :(

Nu ska jag äta lite och finslipa en uppgift som ska skickas in senast imorgonkväll. En skoluppgift som hör till den där kursen i grundläggande psykiatri som jag läser på distans för skojs skull.

Vilande tant i solskenet efter en halvtimmes tur i skogen i tisdags.

Frisk.

Imorse åkte jag till stallet så att jag var där strax efter sju (*gäsp*). Jag vaknade kvart över sex och kunde inte somna om, hade inte ro i kroppen till det eftersom jag bara ville iväg och ta tempen på sötklumpen.

Hon hade både ätit och druckit som vanligt under natten. Tempen var 38,6. Fortfarande högre än hennes normala temp, men mycket bättre än gårdagens höga grader! Jag släppte ut henne i hagen efter att ha borstat henne. Måste ju passa på att pyssla lite med henne när jag ändå var där. Fixade all markservice (mocka, fixa mat) också där på morgonen. Runt lunch åkte jag dit igen, dels för att ta tempen igen och dels för att fylla på hennes vattenhink och blötlägga kvällens betfor. Tog med termometern ut i hagen, hon och hagkompisen stod och delade mathög men Zeppolin slutade äta när jag kom. Hon hälsade på mig och sen kliade jag henne på hennes favoritställe runt juvret när jag tog tempen på henne där och då. Då tyckte hon att det var helt okej att ha en termometer i rumpan liksom. Att bli kliad is the shit! :)

Tempen var 37,2 och jag kunde åka hem med mindre hjärtsnörp.

Slappat hela eftermiddagen, slumrade till och med i sängen en sväng. Skönt. Inte för att jag blev piggare av det men nu ska vi inte haka upp oss på detaljer.

Åkte till stallet till halv nio igen. Tur var väl det. Tempen var 38. Fullt godkänt! Dessutom hade hon fullt upp med att ragga på alla snygga valacker vi passerade då jag tog ut henne i gången för att borsta. Ja, för andra gången idag. En viss tant hade roat sig med att rulla sig. Inte så mycket men tillräckligt för att se ovårdad ut. Dessutom var hon torvig efter kvällsluren. Hur som helst noterade jag då jag stod och borstade på henne att hennes morgonpåse var tom. Eh.. tyckte väl att det var för få påsar jag fyllde på imorse när jag var där. Åtgärdade detta innan jag åkte hem och kan nu andas ut. Hästen är frisk och hon hade ätit soprent efter middagen. Det är min tant det! Glad i maten alltså. En frisk häst är en bra häst. :)

Imorgon ska jag bara tempa henne när jag åker till stallet under förmiddagen. På eftermiddagen ska jag nämligen till Tierp och klippa mig. Innan dess ska vi våldsgästa mina föräldrar. Var ett tag sedan vi sågs. På kvällen ska vi till Peter och äta köttgryta (?) och dricka vin. Ja vin för min och Peters del, öl för sambons del. Var alldeles för länge sedan vi träffade Peter! Skämmes på oss alla.

Nu använder Iza, min ena katt, tangentbordet som kudde. Jag tar det som att jag nog också borde sova.

Helst nyss.

Hjärtsnörpskväll.

Åkte till stallet tidigt imorse för att ta ut hästar. Noterade att min häst inte ätit upp hösilaget sen igårkväll (lite kvar i hönätet) och bara petat lite i morgonransonen. Inte roligt, det visade sig att det smakade bläää enligt henne. Jag serverade henne hö i gången när jag borstade och det glufsade hon glatt i sig med god aptit. Slängde en bal hösilage idag också, för den var inte fräsch alls och Zeppolin är klok nog att dissa ofräsch hösilage. Öppnade en ny bal och den dög åt tant, iallafall hittills. Har sett till att lufta den ordentligt och inte stänga in hösilaget i plasten igen efter öppning, det kortar ner hållbarheten lite väl mycket. Speciellt nu när det är "ovanligt" varmt ute.

Jag valde att rida ett pass på ridbanan under morgonen. Med tanke på hur otålig hon var i gången i stallet när hon stod uppbunden så tänkte jag att vi nog skippar galopp idag. Håller oss till skrittjobb och lite trav. Skrittade fram på vägen och så in på ridbanan. Döm om min förvåning när hon relativt snart var med på noterna angående skrittjobb! Mjuknade ovanligt snabbt och kändes bra i traven också. Tog därför några varv i galopp och oj! Det var länge sedan hon hade sådan schysst och harmonisk galopp. Inget trams och inget studsande eller försök till att springa iväg. Hon lydde alla kommandon perfekt och var hur trevlig som helst att rida.Blev knappt svettig ens. Barbackaridning is the shit ibland alltså. Tror att gårdagens långtur bidrog till att hon kunde jobbas loss ovanligt snabbt idag.

Råkade bli en lång dag i stallet igen. Tjugo över sju till strax efter ett. Städade på min plats i sadelkammaren precis som planerat, slängde skräp och sorterade saker. Skönt att ha det gjort!

Eftersom hon inte åt upp sitt morgonhösilage så blev jag lite fundersam över om hon skulle vilja ha det som fanns i hönätet (från dagens bal) och i kvällspåsen. Bestämde mig helt enkelt för att åka tillbaka strax efter intag för att kolla om hon ätit av maten.

Tur att jag valde att göra det. Hon stod och vilade när jag kom. Med fullt hönät och müsli kvar i krubban.
Hon ville heller inte ha hö och inte hösilage från de andra påsarna. Faktum är att hon inte ens ville kolla i en av påsarna utan rådissade. Äpple (!!) ville hon verkligen inte ha.. Oookej, jag har en häst som är ett stort matvrak och har alltid varit. När hon dissar alla möjliga godsaker då är det läge att ta tempen och kolla läget. Speciellt när hon står och mer eller mindre somnar fullständigt där trots påsprassel och "godsaker" inom räckhåll.

39,7 (var uppe och vände på 39,9 men slutmätningen visade 39,7). Jahaja, det förklarade ju saken.
Tarmljud ok på båda sidor, bajs ok, slemhinnor ok, aptit inte ok, ben ok, kropp i övrigt ok. Hm. Jag slängde på henne ett täcke och så gick vi ut på en liten promenad utifall det ändå var knas med magen även om hon inte visade några som helst tecken på det (skulle väl vara matvägran då). Väl ute så segade hon i början men sen blev hon upptagen med att äta gräs och äta björklöv och kvistar. Så helt aptitlös var hon ju inte nej. Vägen tillbaka till stallet var hon pigg och alert, spanade på rådjur och hade sig. Väl inne i stallet så blev hon trötthästen deluxe igen. Tempade henne igen ett tag efter promenaden och då var tempen 39,8. Efter ytterligare ett tag (och gos) så åt hon lite hö, drack några klunkar vatten och sen lade hon sig ner för att snarka högt. Det sistnämnda gör hon varje kväll någongång mellan halv åtta och nio eller så. Med andra ord inte orolig över att det var ett koliksymptom eller så för hon låg som vanligt och var trött bara.

Åkte hem runt åtta för att äta middag. Åkte tillbaka till halv tio. Jag skulle kvällsfodra och såklart titta till min ögonsten igen. Hon hade ätit upp allt hö som jag hade gett henne då efter intaget och stod och vilade igen. Tempen låg på 39,8 fortfarande och hon såg matt ut. Fortfarande bra i magen, fina slemhinnor, hade aptit och sådär. Åt ett halvt äpple och drack lite mer vatten. Gick en sväng med henne i gången bort till spolspiltan och tillbaka, inget konstigt märktes då heller. Hon ville bara spana in några snygga valacker på vägen. Hon är brunstig light än så länge, men blir väl värre inom ett par dagar.

Hon började äta av kvällshösilaget när jag serverade det vid kvällsfodringen. Hon glufsade i sig kvällskraften med god aptit också. Stod rentav och väntade på den som hon alltid gör. Mums liksom!

Efter att hon ätit upp det så var hon inte intresserad av att äta mer just då, hon ville hellre kela med mig och somna med huvudet lutandes mot min ena arm. Sen när jag skulle hämta en grep så gick hon ut på en raggarsväng. Visserligen enbart till hästen tvärsöver gången, vilket råkar vara hennes loverboy typ. Hennes lammkött till pojkvän helt enkelt. Han blir extra snygg när hon är brunstig. Så SÅ sjuk är hon inte när allt kommer omkring. Om den där febern kunde ta sitt pick och pack och dra också så är jag nöjd..

Himla tur att hagkompisens ägare är en nybakad veterinär så att det är lätt att höra av sig och fråga om lite råd. Speciellt då jag inte är van vid att Zeppolin blir dålig/får feber/whatever. Hon är inte typen som drar på sig sjukdomar i onödan om man säger så. Visst, kotledsinflammationer har hon haft en del och kastat föl. Sen var det det där med såren på tungan ett par år sedan. Bortsett från det inget speciellt egentligen. Feber har hon iallafall inte haft speciellt ofta. Så när hon nu plötsligt fick en tempökning på 2 grader utöver sin vanliga temp så fick matte hjärtsnörp.

Det här med att mina ögonstenar blir sjuka.. Det gillar jag inte. Det gäller både djur och människor.

Imorgon är det jag som kliver upp tidigt igen för att åka och tempa tant och se hur hon mår i övrigt. Hur mycket hon har ätit och sådant där viktigt. Hon får sannerligen en vilodag imorgon oavsett temp på morgonen. Här tar vi inga risker nej!

Älskade älskade gullehäst.. Skräm bort feber nu under natten så att matte kan ha en hjärtsnörpsfri dag imorgon.

Tackpåförhand.

Långtur.

Idag var det dags för en tur i skogen med Andrea som sällskap på en lånad häst (Lack).

Det var en lite smårolig syn att se henne sitta av den stora hästen. Värk här och där i kroppen gör underverk för hur vissa går efter en ridtur som råkade bli 1timme och 40 minuter lång. ;)

Jag ska inte säga så mycket, jag har haft träningsvärk non-stop sen tisdagens "monstertur" på pigg häst. Zeppolin har vilat onsdag - fredag. From igår så är det barbacka som gäller ett tag framöver tills jag får tillbaka sadeln från sadelmakaren. Lämnade nämligen in den för omstoppning igår. Hur som helst så red jag barbacka idag (såklart..) med ett schabrak under rumpan. Jag har ridsår på rumpan mellan skinkorna. Döläckert och svider inte aaaalls när man duschar. Hmpf.

Med andra ord är vissa kanske ledbrutna efter diverse stallsysslor och ridning på kamelhäst, men min kropp tycks även den ha åsikter om långa turer i skogen sådär. ;)

Ett visst ekipage i sällskapet hade dödsångest vid ett dike. Jag och Zeppolin tog oss över och väntade sedan in det andra ekipaget som, så att säga, tog lite längre tid på sig pga den där dödsångesten. Jag veeet, kanske inte var den bästa vägen att ta egentligen just idag men det var ju så skönt väder så jag tyckte en sväng till älgdammen vore mysigt. Men för att ta sig dit via den vägen vi gick så måste man över ett dike med vatten (UUUUSCH) i.

Lite taskigt kanske som sagt eftersom Andrea aldrig ridit på Lack förut. Andrea har varit ponnyryttare x antal år nu och Lack är en bjässe jämfört med lilla fina Sweeten. Lack är lite ängslig av sig. Diken tycks vara läskiga. Andrea delade ångesten så de liksom hade ångest tillsammans, vilket inte gjorde saken bättre. Jag vet mycket väl att hon satt och svor inombords över mig där jag satt i tryggt förvar på andra sidan diket och log åt deras försök att närma sig diket och våga sig över utan att dö på kuppen. Det gick ju dock bra till slut och alla överlevde. ;)

Jepp! Här hänger jag ut henne hejvilt, jag bjuder på det. Jag tror att jag eventuellt kommer att få bullar vid nästa besök hos henne iallafall (eller?). ;)

Hon och dottern lär komma och ha ponnyridning (ehrm, mer "storhästridning") på Zeppolin snart igen innan snön kommer och sådär. Även om mitt namn numera inte kan nämnas utan att dottern skiner upp och nämner min sötklump. Som enligt en kommentar på en Zeppolinbild på facebook är hennes häst och hon älskar den. ;)
Jag har inte ens tagit bort achenremmen aka barnhandtaget från longeringsgjorden sen första ponnyridningen på Zeppolin ett tag sen. Alltid redo att bära runt på små söta barn som skiner ikapp med solen däruppe på stora breda hästen som om hon inte gjort annat i sitt få-åriga liv. Hihi

Hur som helst. Det var trevligt att vara ute på tur i det fina vädret.

Allt har dock inte varit toppen idag. Dels så har jag ont i halsen som jag vet inte vad (suttit i sen igårmorse och det lindras inte av något alls tyvärr), dels så insåg jag att det var en himla tur att jag var kvar i stallet då hästarna skulle komma in. Zeppolin kom in, sugen på middagsmat. Hon åt müsli, men inte helt soprent eftersom siktet var inställt på hösilaget (storfavorit!). Hon åt några tuggor och jag fixade vattnet så länge. Kom tillbaka till en häst som var mer intresserad av mig än av maten (ehhh?!) och sen när jag donat med annat några minuter och gick tillbaka till henne så stod hon och vilade på andra sidan boxen.

Okej. Det är såhär, det finns två möjliga orsaker till matvägran hos Zeppolin:
1. Hon är väldigt väldigt sjuk.
2. Maten är möglig/dålig.

Hon såg ut som vanligt, lite trött bara som alltid efter en dag i hagen och ridning. Dessutom hade flera i stallet känt en mystisk äcklig lukt i stallet, jag kände också av det men kunde inte lokalisera källan även om en tyckte att det luktade vid Zeppolins frukostpåse. Jag kände inget (men så är jag lite snorig också..) extremt när jag körde ner näsan i hösilaget för att kolla och såg inget på stråna heller. Men när hästen ratat sitt hösilage så blev jag misstänksam. Hämtade de andra fyllda påsarna och erbjöd henne, dvs kvalitetskontroll. Hon luktade i varje påse och ställde sig sen och vilade igen helt ointresserad av den äckliga maten jag erbjöd henne. Ah, dålig mat alltså.

Slängde ut det på gödselstacken och begav mig till foderladan där jag har hösilagebalen (som jag öppnade igår). Tog en kaka och gick med till Zeppolin för provluktning. Hon ratade. Jag gick tillbaka till foderladan med den och lyfte sedan över balen på pirran och körde ut skiten på gödselstacken, såg då att längre in på balen var det väldigt tydligt att det var mögligt. GAH! Nackdelen med hösilage, är det varmt som det var idag och igår så håller det sig inte. Jag misstänker i och för sig att balen inte var 100% bra då jag öppnade den heller (kände inget speciellt igår dock, så hon har tyvärr ätit några kakor ur balen sen igår...) och värmen påskyndade mögling. Blä i vilket fall som helst och hejdå pengar. Hämtade in en ny bal och den var fräsch och hon fick ny mat i sitt hönät. MUMS sa hon och högg in direkt. Hungrig och det är gott med mögelfri mat liksom... :)

Det var bara att fylla alla påsar med nytt hösilage som luktade sådär gott som hösilage ska och sen kunde jag äntligen åka hem efter 5,5h i stallet.. Blev visst en stalldag deluxe.

Nu är klockan strax elva, jag ska lägga mig. Det är jag som ska ta ut hästarna imorgon. Tar alltid emot att kliva upp tidigt på söndagar, men det är bara att gilla läget eftersom jag själv valt att ta det där passet för mitt egna samvetes skull. Så många andra som tar tidiga pass under veckorna, det kan jag aldrig så jag jämnar ut det med att ta tidiga pass på helgen några gånger i månaden. Så känns det bättre inom mig för min del åtminstone. Tror det kvittar för andra vad jag tar för pass och inte, men jag tycker att det känns bättre att ta tidiga pass då och då så det liksom blir.. rättvist så att säga..

Imorgon skulle vi ha åkt till Tierp och tittat på när fina Hop-Zan hoppar, dock blev klubbtävlingen inställd pga för få anmälningar så det blir inte så. Vi stannar hemma i Uppsala. Lika bra det, jag behöver dammsuga lägenheten och imorgon ska jag ta tag i rensa och städa på min plats i sadelkammaren. Det är lite väl rörigt just nu och dessutom har jag skjutit upp det i flera månader. "Imorgon kanske....", "till helgen ska jag nog göra det...", "Nästa helg kanske.. då har jag tid..." osv i all oändlighet. Skärpning! innehållet i förvaringslådorna behöver sorteras.

Sova var det visst.

Godnatt.

Just det, slänger in två bilder på Zeppolin (och hennes två hagkompisar som syns i bild olika mycket också). Hon har fortfarande sin sommarfärg, vilket skiftar i rödbrunt/brunt. I vanliga fall är hon mer mörkbrun men sommartid får hon en fin rödbrunaktig färg, som dessutom ser extra läcker ut i solsken.. :)

Fina fina fina häst...

Den där hästen alltså.

Vilodag idag för både häst och matte. Jag har träningsvärk och gissar att den blir värre till imorgon. Nåja, det kan jag leva med då det trots allt är pga roliga saker i stil med ridturer på Zeppolin.

Okej, allt med ridturerna är inte roligt. När hon hotade med att resa sig och gick emot mina kommandon på ridbanan två dagar sedan när jag red barbacka så var det inte roligt - för någon av oss. Schabraket jag satt på flög av och ner på spåret, hästen styrde jag in i ett hörn eftersom hon inte lyssnade på mig och tramsade i galoppen. Jag blev förbannad och efter det skötte hon sig exemplariskt i stort sett. Det var i vänster varv. Innan det galopperade vi i höger varv och då ballade hon ur också bara för att jag krävde något så jobbigt som "galoppera rakt fram på spåret utan att vara ställd åt höger". Då blev hon arg för hon SKULLE visst galoppera ställd åt höger, vi galopperade ju i höger varv! Puckade idiotiska matte liksom. Det var då hon hotade med att resa sig men jag fick den idén ur huvudet på henne efter att hon rest sig 30cm upp från marken eller så. Den där hästen alltså... Hon får för sig saker ibland. Måste testa mitt tålamod ibland uppenbarligen. Men det är också då hon blir påmind om att även jag kan bli förbannad. Det händer inte ofta, eftersom vi under åren jobbat fram någon form av kommunikation som funkar mellan oss, men ibland kokar det över. Hon är nästan skamsen efteråt när det händer.. Lite "oj.. du blev arg på riktigt.. förlåt." och så är hon lite extra kelen och sådär. Som sagt, den där hästen alltså... :)

Blod, svett och tårar. Men mest skratt faktiskt. Okej att vi båda har en kondis som får oss att svettas ordentligt till och från, men mest lockar hon fram leenden och skratt från mig. Min solstråle helt enkelt. Hon är en rätt rolig häst trots allt. Hon har en härlig personlighet. Lugn i stallet men hittar på bus då och då. Även om hennes "bus" nu alltid råkar vara att försöka smyyyyyga ut från boxen med järnskor på hovarna som sitter på benen på en 650 (?)kg häst. Hon smyger inte så bra med andra ord, men försöka duger och hon ser så roligt oskyldig ut när man kommer på henne. ;)

Igår red vi ut. Tanken var en sväng på runt 50 minuter. Mest skritt men lite trav och lite galopp också var tanken. Mest skritt blev det visserligen, lite trav blev det också och efter första (och enda.. trodde jag först alltså) galoppen insåg jag att vi måste rida en extrasväng för att få ur henne lite överskottsenergi. Herregud vad hon drog iväg i galoppen efter att ha mer eller mindre studsat fram med luftgaloppsprång och oförklarliga benrörelser 15-20m först dvs. WROOOOOOM! sa det och så var det en häst med LITE för mycket energi och VÄLDIGT spetsade öron framåt som swoschade fram i skogen. Den där kunde jag inte gå hem med (vi red hemåt då vi galopperade) utan att rasta lite mer först.

Travade iväg och försökte hålla vettigt tempo utan att låta henne dra iväg i traven, vilket hon helst ville. Får man inte galoppera så måste man åtminstone få trava jättefort - enligt henne alltså. Matte är inte av samma åsikt nej.

Vi red till kalhygget och en meter in på traktorvägen så tvärstannade hon och blåste upp sig. Vittrade något och stirrade bort i fjärran mot skogen som var där. Jag antog att det var en älg någonstans, sist hon betedde sig sådär så var det just en älg vi såg på sisådär 100m avstånd. Hon kunde inte skritta framåt normalt utan tog några hackiga steg framåt då och då, nervositetsbajsade en gång och jag kände hur hjärtat hamrade i bröstet på henne.

Där hade jag tänkt galoppera. Den tanken lade jag åt sidan och fokuserade på att bara få henne att gå framåt i normal skritt utan att stanna. Det gick nästan bra att få henne att skritta normalt trots att hon var MYCKET skeptisk mot skogen och näsborrarna jobbade hårt för att fånga upp diverse lukter. Vi vände hemåt igen och då var hon ännu mer spänd och sen dog hon nästan där, rätt upp och ner bara.

Varför? Något hemskt rörde sig i skogen! "TITTA DÄRBORTA MATTE! HJÄÄÄÄLP!".
Hon snubblade framåt stel som en pinne och stirrandes åt det hållet det rörde sig och herregud, hade det som rörde sig något gult på sig också?! Mycket misstänksamt. Hon tog några taktiga travsteg då och då, stirrandes bortåt ditåt hela tiden. Jag såg att det var Kapris och Papaya, Zeppolin såg potentiella monster. Vi väntade på vägen tills de kom. Jag förklarade att Zeppolins nerver är utanpå skinnet och att jag hade tänkt galoppera en sväng för att bli av med överskottsenergi men att tant hade fullt sjå att överleva (eller något åt det hållet) ridturen där och då. De sa att jag kunde haka på dem och galoppera om jag ville, för de hade ändå tänkt göra något liknande. Toppen!

Med en tittig Zeppolin i täten så drog stotrion iväg i galopp. Fältsits hela vägen bort till vändplan. Ett par gånger saktade hon av till trav när hon blev "rädd" för något men annars höll vi igång i galopp. Ett tempo som inte var "fullt ös medvetslös", vi kom inte över 30km/h, men ändå friskt. När vi kom till vändplan så var alla tre hästarna nöjda och glada. Ponnyn Papaya hade visst bockat en del på vägen och Kapris hade blivit glad och känts pigg. Min var glad över att ha fått galoppera först som vanligt och var visserligen pigg i traven på väg tillbaka (trava jämsides med en annan häst går ju inte för sig, hon måste ju vara FÖRST...) men det förstår jag. Hemåt och som sagt bredvid en annan häst, den ville hon helst springa förbi hela tiden så det blev lite som det blev. Puh.

Sedan blev det skritt hem på långa tyglar. Trött häst, trött matte. Nöjda var vi äntligen iallafall båda två.
50 min blev till 1,25h och 10,9 km blev distansen. Så kan det gå.. Iofs trevligt att se att hon inte dör av det. Hon behöver röra på sig och få upp flåset. Jag också. ;)

Spolade av där sadelgjorden suttit och hade liniment på alla fyra ben plus vänster bakknä. Sedan gick en trött häst in i boxen för att äta hösilage och vila.

Vila helt från ridning idag kändes befogat. Vi har trots allt lyckats rida hela fyra dagar i rad nu. Det är vad jag har som maxgräns. Jag rider max fyra dagar i rad, sen är det en vilodag. Dock brukar en vecka innehålla två vilodagar när vi är igång som nu. Det brukar vara lagom för henne, hon går som bäst när hon har vila då och då sådär.

Köpte ett schabrak till henne idag. Nu har jag fyra (!). Vissa har stora lass med schabrak. Jag har inte riktigt prioriterat att samla på mig många. Känner dock att fyra är bra att ha då hon svettas så mycket och de snabbt blir smutsiga av torv som hon svettas ut och så. Idag har jag tvättat de tre gamla schabraken. Eller vadå jag.. Jag sa att jag skulle tvätta hästgrejerna när jag kommer hem från jobbet. Sambon hade "slut på saker att tvätta" tydligen eftersom vi inte hade så mycket tvätt i övrigt så han hade slängt in hästgrejerna i en maskin och annat i den andra.

Om vi säger såhär:
Ett svart schabrak (släpper ej färg), ett brunt schabrak (släpper ej färg), ett lite missfärgat benvitt schabrak (tycker om att dra åt sig färg, släpper ej färg själv), ett par svarta shortchaps (släpper mycket färg) och en beige luva jag brukar ha på henne för att hon ska slippa flugor i öronen. Den är inte beige längre. Den är gråblå med mörka fläckar.. Det schabrak som en gång i tiden var benvitt har sedan tidigare råkat ut för mörk färg och mörknat i färgen och nu är det ännu värre. Bryr mig iofs inte om det, men ändå. Jag hade inte tänkt tvätta chapsen med resten så att säga... Nåja, gjort är gjort. Så länge de fyller sin funktion så kvittar det väl om en del saker ser lite fula ut. Vi visar ändå bara upp oss inför stallmänniskor och någon enstaka hundmänniska/svampplockare/orienterare/whatever i skogen då och då. ;)

Köpte reflexländtäcke också. Äntligen. Tog mig bara tre år...

Nu ska jag lägga mig. Jag har sovmorgon imorgon och det innebär att jag slutar runt halv fem. Vilket innebär att om jag inte skyndar mig som tusan efter jobbet så kommer jag rida i mörker. Nåja, det går det också. Ridas ska hon oavsett så det är bara att gilla läget.

Ska släpa med sadeln till en sadelmakare för att se om stoppningen på den också, troligtvis på fredag.
Bara för att få ett utlåtande och få ett hum om vad det skulle kosta att stoppa om den. Förmodligen mer än vad som betalades för sadeln vid köp för x antal år sedan. Nåja. Ny (begagnad) sadel står på priolistan. Som får vänta ett tag till dock då det plötsligt är femtiotolv extrautgifter denna månad tydligen. Alla hästrelaterade.

Underbart när hovslagare, torvräkning och hösilageräkning ska betalas på en och samma gång...

Äh, nu fick jag huvudvärk.

Sovdags.

(behövde visst skriva av mig ordentligt ser jag...)

Hoppetihopp.

Idag bestämde jag mig för att hoppa med Zeppolin. Det var ett tag sedan sist, så vi skulle mest skutta lite för att komma igång med det där igen. "Skutta lite" i det här fallet var två "hinder" (om man ens kan kalla det det) på varsin långsida av ridbanan. Höjd? Runt 30 cm skulle jag tro eftersom bommarna vilade på hållare av skum. Tänk cavalettivariant eller något så har ni en ungefärlig bild av det hela. Hur som helst så visste hon först inte om hon skulle travhoppa över dem eller om hon skulle lyfta benen högt över dem som om de vore travbommar. Det blev lite både och. Skutt över ena och någon form av trav över andra. När vi började göra det hela i galopp så kan man säga att attityden hos hästen ändrade sig rätt rejält.

Vi snackar från "åh så tråkigt att trava över de här pluttgrejerna på marken..." till "YES! ETT HINDER! HÄR SKA HOPPAS!! *WROOOOOOOOM*!". Ungefär så ja. Vissa gånger laddade hon och ökade precis innan hindret så att hon dessutom hoppade av för tidigt. Inte ett problem direkt när hindret är så lågt och det går bra ändå, men ändå inte helt lätt för mig att veta vad hon har för sig. En del språng blev perfekta. Vi kom mot hindret i lagom tempo och tog oss över som vi skulle. Andra språng blev också bra även om hon drog till med laddning a'la 140-hinder innan.

Ja, vi ska börja roa oss med bommar/hoppa regelbundet framöver. Det här var en mjukstart.

Efter det där pustade vi ut lite eftersom både matte och häst blev andfådda. Jag av att hålla koll på het häst, hon av att vara het och överambitiös. Sambon fick lägga upp ena låga hindret till 50 cm med hjälp av hinderstöd. Det kändes som en lagom avslutning. Travhoppade (vääääärdelöööööööst enligt Zeppolin. Nyttigt enligt matte) en gång över lilla och sen vidare över stora (hahaha). Sen nästa varv i galopp. Upprepade samma grej åt andra hållet. Sedan nöjde vi oss och travade av en trött men nöjd häst. Matte hoppade av med trötta ben och armar som sällskap. Puh.

Hur som helst så var det roligt. Dessutom behöver vi hoppa oftare dels för att hon eventuellt möjligtvis kanske kan tänka sig att tagga ner lite om vi hoppar regelbundet och dels för att vi ska bli bättre synkade. Hon är fantastisk på att taxera "egentligen", men nu är det lite hoppsanhejsan med det i och med att hon är lite för taggad. Hon räddar dock alltid situationen, dock är det meningen att det inte ska behövas utan det ska flyta ändå. För det krävs det träning så därav träning på låga hinder. Matte behöver träna mer än hästen. Hon har det där i ryggmärgen och ända ut i hovarna, matte däremot är alltid lite rostig gällande hoppning. Dessutom är jag inte helt bekväm med att hoppa på ridbanan pga storleken på den, men det funkar. Vanesak. Upp till 80 tycker jag att det funkar att hoppa enstaka hinder där, men inte högre. Tycker 80 är illa nog där, ridbanan tar liksom.. slut för fort efter varje hinder känns det som. Hej tvärvändning vid staketet liksom.. speciellt på en häst som studsar lite/har lite väl luftig galopp direkt efter språng. Jaja, nog om hoppning och rostiga mattar.

Nåja. Imorgon rider vi ut, hoppas vädret är okej.

I övrigt så kom det ett lass hösilage idag eftersom det i stort sett är slut på hö. Vi kommer inte köpa in mer från bonden vi brukar köpa ifrån, hela hans skörd är förstörd i år nämligen. Otur för både honom och oss kan man säga.. Men dåligt hö/mögligt hö funkar liksom inte. Så idag kom det hösilage och så kommer det väl lite hö framöver också som vi ska blanda med (tex blir det väl hö i lunchpåsarna), imorgon kommer det ett lass med hösilage också. Idag kom det bara ett litet lass. 40kg per bal. Zeppolin provsmakade från en öppen bal och det var kärlek vid första tuggan. ;)

Så till middag fick hon en tuss hösilage med sitt hö, i kvällspåsen lite mer och i morgonpåsen återfinns också en del hösilage. Bara att börja vänja in direkt eftersom jag bara har en (öppnad) bal hö kvar uppe på skullen. Bra att det är grässäsong ute så att det går smidigare att vänja in hösilaget eftersom de äter gräs ute hela dagarna. :)

Nu.. annat. Så det får räcka för idag.

Dagens hästeri.

Komma till stallet runt åtta och inse att Zeppolin är på sitt vanliga (eh, som varje gång jag är där på kvällen) "åhmatteärhärpåkvällenochkankliaochgosamassor!"-humör OCH att min* (jaja) andra ängel i stallet inte var upptagen med att äta hö utan snarare hängde ut med huvudet och det sken "åhextramatteärhärpåkvällenochkankliaochgosamassor!" om hela hästen. Man kan säga att det är lite spännande att vara jag i stallet på kvällarna när ens egen häst, såklart, vill ha min odelade uppmärksamhet och en annan samtidigt tycker att jag är lite konstig/dum som grejar med min häst istället för att klia på honom och prata med honom. När jag väl pratar med honom och kliar på honom så står Zeppolin och blänger med en "förrädare"-blick. Hon är väldigt svartsjuk av sig.. har alltid varit. Joråsåatteh.. Fullt upp med andra ord, men de är ju så söta båda två. De andra hästarna också för den delen men dem pratade jag knappt med idag. Sambon hoppade in som reservkliare på den bruna extrahästen som ville ha min uppmärksamhet medan jag borstade på min häst. :)

* Det är inte på något sätt min häst. Jag har aldrig ridit den och sådant där. Jag har visserligen mockat åt den och fixat mat/vatten och tittat till den då och då vid behov, även ägnat mycket tid till att prata med den och klia på den - men min är den inte. Däremot så har jag blivit adopterad som extramatte av hästen själv och det är ju lite av en ömsesidig grej då jag adopterat honom som extrabästis utöver Zeppolin. Så ligger det till. ;)

Nu ska jag sova. Jag har inte ridit idag, bara pysslat och donat och haft kvällsfodring. Imorgon har jag kvällsfodring igen. Med andra ord ännu en kväll med "åhmatteärhärpåkvällenochkankliaochgosamassor"-häst(ar). Myspys.

Skymningstur.

PRO gav sig ut i skogen på en skrittrunda idag. PRO består alltså av Zeppolins 27-åriga boxgranne Fusse och så Zeppolin då med sina 20 år. ;)

Det hade redan börjat skymma lite och på slutet av ridturen var det.. tja.. mörkt i skogen kan man säga. Det gick bra det också. De har visst skövlat skog igen upptäckte vi, hittade inte ens stigen hemåt på ett ställe för att fullfölja vår ögla som vi var ute på. Det var mörkt och det låg träd och sly överallt. Blä. Måste undersöka saken närmare dagtid någongång och se vad de har ställt till med därborta egentligen...

Var ute i 70 minuter, det blev strax under 6km. Nyttigt med långa skrittrundor. Efter helgens jobb i skogen så behövde både jag och hästen en dag med lite lugnare fart. Imorgon är det inte skrittrunda på schemat, då är det dags att jobba igen.

Nu ska jag dock sova. Hört rykten om att det är tisdag imorgon och det innebär jobbdag, förstås.

Fullt ös medvetslös.

Ibland finns det verkligen inget "lagom" när det gäller den där hästen. Zeppolin alltså.
Seeeeeg skritt upp i skogen idag. Samma sak igår. Ute i skogen skrittar hon också på i sakta mak. Sen händer det något - matte kortar tyglarna! Då måste man genast trava ett par steg för att kolla om hon (matte) kanske låter en springa på istället för att bromsas ner i skritt igen.

Tråkig (?) som jag är så håller jag oss i skritt ett tag tills jag tycker att det är läge för att öka farten i form av trav. Vi hade en inplanerad runda idag, men det blev ändrade planer när vi efter sisådär en tredjedel av rundan insåg att det var mycket folk ute i skogen och promenerade/plockade svamp/samlade på fästingar/bröt kvistar på marken så att hästar hoppar till/whatever. Vi vände och travade hemåt och skulle ta en annan runda istället. Trav hemåt brukar innebära "travajättefortpågränsentillgaloppmeneftersomhästintefårgalopperasåmåstehästtravafooort". Idag var det dock inte så, jag tänkte att hon kanske var lite trött efter gårdagens tur. Inte så att hon var seg, absolut inte. Hon bara travade på som en normal häst med framåtbjudning ska istället för en brun pälskanonkula skjuten ur en kanon. Jag var nöjd och hästen var glad och nöjd. Sen fick hon hoppa en stock (inte så hög, men stoort språng måste man ju ta ändå för skojs skull enligt vissa sötklumpar) och landade i galopp. Dock saktade hon av till trav själv efter 50-60m. Jag blev förvånad och tänkte att det här var ju en lugn tur.

Ja alltså... tills vi vände in på en väg som är en galoppväg för vår del. Då gick det inte att gå normalt enligt vissa. Jag tycker att det går utmärkt att skritta där, i form till och med. Vissa andra (läs: brun häst) tyckte att det var läge att fatta galopp direkt och ösa på. Bara därför fick hon vänta och tvingades (OH NOES!) skritta några meter längre än vi brukar där. Sen galoppfattning och wohoooooooo! Jag valde att sitta ner i galoppen istället för att stå i fältsits. Det var intressant träning för mina stackars ben. Hon har lite av ett "fullt ös medvetslös"-motto som hon lever efter när vi galopperar där. Bara därför fick hon inte alls galoppera på tillbakavägen utan bara trava. Det var fin... trav. Eller kanske inte. Den var energisk och rätt så laddad. Lite väl laddad. Som att rida på en tickande bomb. Vad hände med den där lugna normala hästen? Den försvann och in kom en springgalen tant modell galoppörwannabe. Nåja, skritt skritt skritt och så galoppfattning. Bara att skjuta fram ena höften lite lite lite och hon drog iväg i den galoppen. Hon var mycket mycket pigg och mycket mycket glad. Nåja, så länge hon får upp flåset så är jag nöjd. Vi får väl ha den där sträckan till galopprusning och använda andra vägar till mer sansad galopp. Å andra sidan.. Hon ska förstås lyssna på mig oavsett var vi rider, säger jag sansad galopp så ska det vara det. Får nog ge oss på den diskussionen en annan dag.

När vi travade av och skrittade av (innan hon fick långa tyglar) så gick hon jättebra. Trodde iofs länge att vi skulle galoppera mer så hon spände sig lite extra "utifall att", men sen när hon insåg att vi höll på att trava av så slappnade hon av och gick bra. Gullehäst. Bra med energi men ibland är det lite väl mycket. ;)
Otroligt nog blev hon inte så svettig idag. Det tar sig. Hon blev "bara" svettig där sadelgjorden suttit och liiiite fuktig på halsen och under sadeln i övrigt men det var inte ens värt att svampa/duscha av. Så jag spolade bara av vid sadelgjordsläget och borstade av resten.

Igår var hon också pigg. När vi kortade tyglarna alltså. Innan gick hon som en första klassens sölkorv. Efter att vi galopperat (som snabbast 33,4km/h en kort sträcka - finns resurser för mer men det får vi allt ta en annan gång, vi ägnade oss åt seriöst galopperande också inte bara "springa av sig överskottsenergi"-galopp) och jobbat i trav på en grusväg och sen avslutade med skrittjobb så gick hon superbra! När hon fick långa tyglar och hon insåg att det inte skulle bli mer springande så gick luften ur henne. Faktum är att under de knappa 2km vi skrittade hem så stannade hon tre gånger. Inte pga att hon var rädd för något eller annat trams utan liksom bara.. stannade och tittade bakåt på mig två av gångerna med en blick som sa "tröööööttt häst!". Sötnöten då.. Vi var båda trötta men nöjda med turen. Hon blev duschad och så ut i hagen i solskenet igen. :)

Imorgon borde vi ta ett pass på ridbanan, men det beror helt på om den är sladdad eller inte. Just nu är jag inte så road över att rida på den då den varit osladdad i en vecka (vi sladdar en gång/vecka, på helgen). Såg i fredags att det var krattat längs spåret, vilket man gör innan sladdning så jag trodde sladdning var på G. Trodde fel..

Om det inte regnar så får vi ta en tur på åkern/vallen istället. Vi behöver jobba i lite cirklar och så, inte bara rida rakt fram i skogen. Till helgen tror jag att vi ska ta och skutta över ett par hinder. Då blir hon nog glad, med tanke på hur hon reagerat de gånger hon fått skutta över stockar i skogen så. Vi har inte haft kondis nog tidigare för hoppning tycker jag, men nu har vi (ja, båda) börjat få upp flåset nog. Om vi inte hoppas så ska vi iallafall släpa fram travbommar någon dag. Det behövs. Vissa sötklumpar behöver lyfta mer på benen även på banan och inte bara över stockar och sten i skogen. Någon dag ska vi klättra också. Det var evigheter sedan sist. Inte haft samvete att släpa henne till klätterbacken när vi inte varit i bra form, men nu är det dags.

Nu tänker den här matten gå och lägga sig. Har träningsvärken från helvetet i låren och vaderna (och lite i ryggen) efter två dagars uteritter på energisk häst. Ibland kan man tro att hon får flera kg kraftfoder som går rätt upp i huvudet på henne som hyperknark. Men det får hon inte... Har tom dragit ner på kraftfodret igen då hon verkligen inte behöver det varken för energin eller för att lägga på sig vikt. Vikt har hon så det räcker så att säga. Därför är de här galopperna i skogen nyttiga för tant. För flåset och för magmusklerna. Vi gör "sit-ups" i stallet regelbundet också, nyttigt för hennes muskler. :)

Nu sova. Låtsas som att jag inte har ångest och bara försöka vara glad över att jag har lite sovmorgon imorgon. Kan sova 45 minuter längre än en vanlig jobbdag. Ska jobba 8h, men arbetstiden är förskjuten med en timme så det blir 8-16 istället för 7-15. Sen har jag intag om jag inte minns fel..