onsdag 14 maj 2008

I know.

Jag vet, jag vet - det är väldigt länge sedan jag uppdaterade sist. Har inte tänkt på att uppdatera den här bloggen helt enkelt, har inte varit motiverad (?) nog kanske. Vad vet jag.

Vad jag däremot vet är att allt är bra med Zeppolin. Verkar som om hon är brunstig nu IGEN med tanke på att hon betedde sig annorlunda igår än vad hon brukar. Hon var väldigt väldigt gnäggig när jag var ute och red och när vi kom tillbaka från ridturen och hon stod i stallet ensam i kanske 10 min och käkade middag medan hon väntade på att de andra skulle komma in också. Hon var spänd som en fiolsträng när vi red iväg, hon skrittade på piggt och när vi travade så.. wohoo.. Hon VAR pigg, men försökte inte galoppera åtminstone, för det vet hon att hon inte får om inte jag gör galoppfattning först, såklart. Det som var mest fascinerande var att hon var ovanligt snabb på att gå ner på tygeln. Underbart, såklart - även om jag undrade vad som tagit åt henne som gick ner så fort utan att jag ens gjorde annat än kortade tygeln.. ;)

Det börjar bli mer gräs i hagarna, det har varit så att hon och hennes tre hagkompisar har varit några av alla hästar som ätit upp allt de fått till lunch i form av hösilage. Men igår kunde vi konstatera att nu börjar även de sega med lunchmaten och går hellre och betar gräs (såklart, duh). Jag föreslog att vi drar ner lunchen med ett kilo from idag och det var alla andra hästägare med på också. Skönt! Så slipper det bli sådant slöseri med hösilage, de verkar inte direkt vara i stort behov av att äta det ändåså.

I slutet av maj ska de ut på bete. DET kommer Zeppolin att gilla, som nästan dagligen får beta utanför hagen då jag ska ta in eller ut henne i hagen före/efter ridtur.. eller så tar jag ut henne ändå just enbart för att hon ska få beta långt smarrigt gräs. :)

Hur som helst, hästen mår bra och jag har ännu en gång konstaterat att det är tur att hon finns i mitt liv. Jag kan inte tänka mig vad jag skulle ta mig till annars när jag sjunker som en sten. Jag vill inte ens tänka på den dagen då hon inte längre är vid liv.. mer än i mina minnen och sådär. Hemska tanke. BORT!

Nu måste jag dra vidare. Hej hopp!

Inga kommentarer: