fredag 25 april 2014

Soool sooool massa sooool!

Började dagen med att försova mig, men det löste sig till det bästa ändå som tur var. Får vara glad för att det inte var en dag då alla hästar ska ha täcken på sig och sådär. Två hästar som fick täcke på sig bara, varav jag tog av ena innan jag åkte hem. Sol sol sol och det blåser knappt, då känns täcke skapligt onödigt!

Hur som helst så när hästarna fått all mat och blivit utsläppta så begav vi (jag och tant Z) oss ut på en tur i skogen. Vi korsade inte ens "stora vägen" idag utan vi höll oss på vår sida av vägen. Klättrade först (suckpuststön tyckte Zeppolin) och sedan fick vi på upptäcktsfärd, vi skulle lokalisera en väg vi hört talas om i flera år men aldrig tagit oss till. Det gjorde vi idag, tog oss till den alltså, det är jag glad över att vi gjorde då den var jättefin och bra att rida på! Vi valde att gå på asfalt hem dock, kände inte för att vända och rida tillbaka nästan samma väg utan skrittade på asfaltsvägen istället. Därifrån tog det nästan en halvtimme hem. Väl i närheten av stallet så fick hon beta där det vuxit upp massor med långt gräs, det uppskattades! :)

Jag har träningsvärken från helvetet gymmet som extra bonus idag. Som väntat med tanke på gårdagens gympass, men det är det värt! Det är tråkigt att träna på gymmet, men det känns bra efteråt att ha det gjort trots allt. Nästa vecka får det bli måndag och onsdag tror jag, har inte riktigt tid övriga dagar.

Nu - slappa lite innan det är dags att åka till jobbet om ett par timmar. Dygnspass incoming!

torsdag 24 april 2014

Trötto.

Idag när jag kom till stallet (runt sju) så stod Zeppolin och sov. Jag bytte hennes vatten och fyllde hennes höpåsar + hinkar, därefter skulle jag mocka. I vanliga fall när jag kommer på kvällen för att mocka och dona så är hon överdrivet social, kräver att bli kliad mest hela tiden och vill ha uppmärksamhet. Idag stod hon och sov hela mockningen igenom, föga intresserad av mig överhuvudtaget. Mycket trött tant! Jag hade planerat en liten ridtur, men det fick bli vilodag istället. Hon verkade behöva det. Pysslade lite med henne på gången istället, det uppskattade hon. Sen fick hon gå in och sova vidare. Trötto! Å andra sidan.. jag var själv trött efter tandläkarbesöket jag betade av i eftermiddags med lugnande tabletter i kroppen. Gäspgäspgäsp.

Ridturen igår då? Jorå. Det blev ett pass i sommarhagen. Det var inte speciellt roligt och gick inte så bra heller förrän i traven efter galoppen. Största orsaken till att det gick dåligt var att det blåste så himla mycket och det blev en hel del ridande i motvind och jag hatar verkligen att rida när det blåser sådär mycket. Att då behöva rida i motvind till och från gjorde mig på dåligt humör, vilket såklart påverkar hur jag rider och hur Zeppolin reagerar. Jag höll på att ge upp och skritta av direkt efter galoppen och gå hem istället, men bet ihop och lät henne skritta lite och arbetade henne i trav. Det gick bättre och det slutade med att en bra känsla blev kvar i kroppen efteråt trots vind och djävulskap. Zeppolin var lite trött (den här väderomställningen till varmare temperaturer märks sannerligen av) men vaknade till i galoppen och när jag på slutet skulle jobba henne i skritt så gick hon såååååå långsamt emellanåt för att hon inte orkar gå i form ordentligt alltför långa sträckor. Vid ett tillfälle fick jag dra till med "ponnyspark" (ta i med skänklarna ordentligt) i sidan på henne för att hon skulle gå framåt och inte tappa farten helt i skritten och bli stillastående. Älskade köttbullstant - det ÄR jobbigt att gå i form och jobba. Men.. hur ska vi (ja.. VI) annars bygga muskler och styrka om vi fuskar med sådant arbete? Just det. Matte tycker också att det är jobbigt, så pass att när jag hoppade av efteråt så gick jag ner på knä för benen bar mig inte. Så kan det gå! :p

Apropå jobb och ridning. Jag har tagit ett gigantiskt stort steg och skrivit upp mig på en heldagsdressyrkurs för en instruktör som kommer till stallet tionde maj. Två i stallet brukar rida för henne regelbundet och nu har de tagit initiativ till att bjuda dit henne för en heldag med två ridpass, teori och lunch. Jag har inte ridit för instruktör sen jag hoppade med Zeppolin våren 2008 i en grupp ledd av en instruktör som hette Anne . Innan dess var det väl runt åtta år sedan eller så också.. Jag vet att jag/vi behöver det, men jag är så otroligt feg och har så svårt för att rida när andra tittar på. Att då dessutom  rida för en instruktör som har fokus på mig och min häst... Mycket ångestframkallande. Skiter i att det är fånigt att känna så och att det "väl bara är att gilla läget och rida ändå". Det är tyvärr en stor sak för mig att våga ta steget. Men nu har jag tagit steget till att skriva upp mig på kursen och det får bära eller brista. Vi behöver få lite mycket hjälp för att bli mer samspelta. Min sits är dessutom kass och ganska mycket fokus ligger på just sist och lite annat. Det är med skräckblandad förtjusning jag räknar ner dagarna till tionde maj!

Nu ska jag sova. Imorgon väntar terapi (dock ej ridrelaterad sådan.. haha) på morgonen och efter det ska jag till gymmet. Gäller att passa på när mamma och pappa är barnvakt till sonen. I vanliga fall brukar jag åka till stallet den tiden som jag ska till gymmet men imorgon tar gymmet istället då och stallet senare på eftermiddagen när maken kommit hem från jobbet. Win-win helt enkelt.

tisdag 22 april 2014

Värme.

Trevligt att våren hittat hit på riktigt nu, med solsken och värme. Det är förstås skönt på flera sätt. Våren är min favoritårstid, tätt följd av hösten. Sommaren har jag inte mycket till övers för då jag har svårt för alltför varma dagar och hatar insekter/kryp/liknande. Av förklarliga skäl kryllar det ju av just sådant på sommaren.. speciellt när man har häst och vistas i skog och mark. Men en sak i taget, nu är det vår och njuter för fullt av det!

Det här med värme är inte bara toppen dock, hästarna är rätt trötta av värmen och dusch av Zeppolin är numera ett måste efter varje ridtur om vi inte bara har skrittat. Jag förstår att hon svettas, det gör jag också så vi svettas ikapp. Igår fläktade det åtminstone skönt när vi var ute på tur, men det var ändå svettigt. Puh.. Hoppas hon fäller klart snart så att hon slipper sista vinterpälsen som är kvar.

I lördags när jag red så var Zeppolin verkligen pigg efter ett par dagars vila. "Rädd" för sådant som i vanliga fall inte är skrämmande, till exempel en gräsfläck som var snäppet mörkare i nyansen än resten av gräset runtomkring. Liggande stockar efter trädfällning, mycket läskigt. Lustigt då samma trädstockar inte var ett dugg läskiga första gången vi såg dem häromveckan.. Trams med andra ord. När vi galopperade så bytte hon galopp fyra gånger inom loppet av 50 meter då vi närmade oss en stock  (säkert hela 25 cm från marken till övre kanten på den) och hon visste att vi skulle skutta över den. Ruskade på huvudet ett par gånger i galoppen och var allmänt sprattlig. Glad häst! När vi skrittade sedan så var hon väldigt trött dock, värme + överskottsenergi som äntligen fick sprattlas ur kroppen ger en svettig trött häst. En svettig och trött matte också för den delen. ;)

Idag får vi se vad vi hittar på. Det är fint väder idag igen, kanske ett pass på ängen/i hagen? Det återstår att se. Jag har börjat få träningsvärk efter gårdagens gympass + ridning. Äh.. Kör ba' kör!

måndag 14 april 2014

Återställd.

Zeppolins ben var igår normalvarmt och inte galligt längre. Så som det ska vara. Med andra ord är hon nu återställd. Hurra!

Igår fick hon dock ändå vila, idag också för den delen eftersom jag gjorde klart stallet imorse när jag hade morgonfodring och utsläpp (plus en häst utöver Zeppolin att serva, dessutom en tid att passa då maken skulle till jobbet). Ska inte åka tillbaka dit igen förrän imorgon, då får det bli motion igen i vanlig ordning. Tant behöver troligtvis springa av sig lite överskottsenergi om jag känner henne rätt. :)

lördag 12 april 2014

Ibland blir det knas.

Igår när jag åkte till stallet så ramlade avgasröret ner från sin plats framtill under bilen i närheten av stallet. Tur i oturen att det var 20m till en parkering så att jag kunde köra in där med avgasröret skrapande mot backen. Make hemma med sonen som skulle sova (dessutom bilbarnstolen i min bil så han inte kunnat åka till mig ändå med sonen), föräldrarna bor sex mil bort och tjaa.. Återstod för mig att ta hand om det hela själv efter instruktioner från min pappa per telefon innan jag skred till verket. Fick låna en domkraft men den hände det något med när jag skulle köra in den under bilen så det var bara att glömma att jag skulle kunna använda den. Som tur var så är jag inte en tjock människa med stort huvud, jag fick plats under bilen ändå för att lossa på muttrar och därefter lyfta avgasröret på plats och skruva åt muttrarna igen. Oljigt och oergonomiskt och allmänt drygt, men det gick bra. Fixade det och det höll!

Däremot alla planer på "mysig skogsritt" på hästen fick jag lägga åt sidan. Hade noll energi plus att hon var varm i ett bakben, inte öm eller svullen men hon fick vila hur som helst.

Idag tänkte jag mig en runda i skritt i skogen, i solsken och allt. Det var en fin plan tills jag tog in henne och noterade att benet fortfarande var varmt och hade avancerat med gallor som bonus. Ridturen blev en promenad där hon fick stanna och äta massa godsaker (blåbärsris, gräs, granris) här och där. Mycket uppskattat av nämnda häst! :)

Efter promenaden hade gallorna gått ner en hel del men inte försvunnit helt. Skulle tro att de + värmen försvinner av sig själv inom ett par dagar. Så länge hon inte har ont eller är halt så är jag inte så värst bekymrad. Bara att ta det lugnt helt enkelt.

Jag är en sliten människa idag.

Men solen skiner iallafall.

torsdag 10 april 2014

Framåt var det här.

Igår skrittade jag ut en sväng, som mjukstart efter sex dagars vila för Zeppolins del. Jag har jobbat en hel del och därefter skitväder som knappast lockade till ridning (spöregn och vind). Vi hade sällskap av en ponny när vi var ute, de hakade på när ägaren fick höra att vi bara skulle skritta. Zeppolin var på gott humör och ville vid tre (!) tillfällen svänga in i skogen "sådär ändå", där det inte var stigar alltså. Jag sa åt henne att när vi har sällskap så får vi kamma till oss och hålla oss på den planerade rutten och inte ta avstickare in i skogen över stock och sten. Inte blev hon putt för det inte, utan gick glatt vidare där hon skulle istället. Grusvägen hem hade hon väldigt bråttom så vi gick ifrån ponnyn där. Lagom socialt av oss. Inte. ;)

Idag fick hon gå in och äta lite innan vi gav oss ut på en tur i skogen. Hade inte hjärta till att rida henne direkt "från hagen" eftersom jag hörde magen kurra när jag borstade bort all lera utomhus innan jag kunde ta in henne i stallet. Hon fick därför äta lite medan jag fixade klart alla höpåsar och hinkar, därefter var det dags för ridtur. Måttligt glad häst när jag tog ut henne mitt i middagen, men när vi väl skrittat iväg så var det glömt och hon var på strålande humör. Trevligt!

Kände på mig att hon skulle vara pigg och behövde springa av sig lite så det var en del trav och galopp inplanerat. När vi hade galopperat och skulle trava av (ett varv runt lilla öglan) så var hon verkligen superfin! Hon var framåt och gick på tygeln som hon skulle och kändes bara hur mjuk och härlig som helst. Sådant får en verkligen på gott humör. När vi saktat av till skritt och hon fått långa tyglar så hoppade jag av och ledde henne sista kilometern hem. Nöjd häst - nöjd matte. :)

1,5 vecka sedan bytte jag till vanligt tränsbett då jag skulle longera. Har inte orkat bytt tillbaka till annat bett sedan dess och tur är väl det kan man säga. Hon går nämligen mycket bra på vanligt tränsbett! Hoppade till och med på ängen häromveckan med det bettet på, gick utmärkt och bromsen funkade ändå som den skulle. Idag var bromsen lite knagglig på ett par ställen när vi skulle bromsa in lite i galoppen, men det är smällar man får ta. Det är ändå inte meningen att man ska behöva dra dem i munnen en massa för att de ska sakta ner/stanna, lyda ska de göra ändå. Brukar dock ändå ha skarpare bett än vanligt tränsbett för att det brukar funka bättre, men nu när hon har haft det vanliga tränsbettet ett tag och det funkar bra så känns det onödigt att byta till annat. Kommer dock byta till det tredelade när vi ska hoppa lite mer seriöst, hon blir lätt lite väl taggad och då är det himla bra om jag kan få lite "hjälp" med inbromsningen. Fusk med skarpare bett men äh - hon har mest gått på tredelade bett hittills i sitt liv och det funkar bra i sådana lägen, då känns det som om vi fortsätter på den linjen vid just hoppning. I övrigt kan vi lalla runt med vanligt tränsbett som vi gör nu. Ena tränset har nu vanligt tränsbett som sagt, det andra har jag hackamore på. Varvar mellan dem och rider med båda tränsen varje vecka, aldrig en vecka med enbart ena tränset. Omväxling förnöjer. Beror lite på vad vi ska göra och i vilka gångarter.. :)

Imorgon blir det antingen en tur i skogen eller vila. Det beror, med handen på hjärtat, på vädret. Är det dåligt väder så tänker jag inte rida. Det blir varken hon eller jag glad av. Är det uppehållsväder så tar vi en tur. Annars blir nästa tur på söndag eftersom jag jobbar hela lördagen (går av dygnspass halv sex) och sällan är sugen på att rida efter det på kvällen. Kanske blir longering eller "lydnadsträning" på ridbanan i bästa fall. Få se vilket humör vi är på när helgen kommer.