lördag 23 februari 2013

Skogsritt i skritt.

Imorse hade jag utsläppet i stallet. Ut med hästarna i hagen och så en ridtur efter det innan Zeppolin fick joina sina kompisar i hagen. Planen var en skogsritt i skritt. Min plan brukar se ut så för det mesta, Zeppolins brukar se lite annorlunda ut. Det brukar vara lite mer åt "mest skritt, men jag måste smyga in lite trav då och då ifall jag:
 1) Snubblar över mina egna fötter och därför måste trava några många steg efteråt. 
 2) Känner att matte eventuellt kanske kom åt lite svagt med en skänkel eller två. TRAV!
 3) Blir rädd för något. Fattar väl alla att man då måste trava iväg från faran.
 4) Matte råkar ta lite i tyglarna, alla vet att det är en uppladdning inför .. just det - TRAV!
 5) Känner för det. Spritter det i kroppen så måste man åtminstone få trava lite.
 6) Har lite bråttom hem, för när man kommer hem och matte sitter av så får man godis. Alltså travar  man lite på hemvägen för att snabbare nå fram till slutmålet (godis)."

Det är lite så vi jobbar. Lite olika planer för ridturerna alltså.

Men, ett jättestort MEN.. Idag skrittade tant Z hela (!) ridturen! Okej att det var lite racerskritt på hemvägen (se punkt 6 i listan ovan för en av de bidragande orsakerna), men hon höll sig på mattan (snötäcket) hela ridturen. Pigg häst, men försökte inte smyga in andra gångarter. Jepp - med tanke på den energi hon har i kroppen under våra ridturer så kräver den här "skrittade hela skritt-turen"-grejen ett eget inlägg. ;)







fredag 15 februari 2013

Tick-tack-tick-tack.

Den där hästen alltså.. Energin och livsglädjen är det då inte brist på i den tantkroppen om man säger så. Bestämde mig häromdagen för att rida en sväng trots att jag kände på mig att det skulle leda till jobbiga styltor i hovarna och sådär. Det gjorde det också, men hur som helst så skrittade vi till en sommarhage och skrittade runt lite där. Det var tillräckligt avancerat för en häst som man nästan kan höra ticka som en tidsinställd bomb av energi och spring i benen. Något spring blev det då verkligen inte då jag fokuserade på att hålla henne på mattan i skritt, var jobbigt nog. ;)

När vi kom upp på vägen efter turen i hagen så hoppade jag av direkt då jag inte ville sitta uppepå den lilla biten tillbaka till stallet, hon hade rejäla styltor i fram och gick mer på tårna än på hela hoven så att säga. Inte kul. Blev en kort ridtur, men vi var åtminstone ute och rörde på oss. Heja heja! 


Idag hade jag intaget i stallet, smidigt gick det och skönt att det inte var någon nederbörd. Drygt att  hänga upp täcken på tork. Vintertäcken är så tunga i sig och blöta är de ännu tyngre, förstås. Det var det här med att det är slitsamt att ha häst. Men det är det verkligen värt, såklart! Speciellt min ögonsten.. :)

Om fem månader blir tant 22 år. På pappret alltså. Ofta är hon en lugn och klok häst, väluppfostrad och snäll. Gör inte så mycket väsen av sig varken inne i stallet eller ute i hagen. Helt enkelt toppen vid all hantering. Under ridturer däremot.. eh.. då är hon inte riktigt 22 mentalt nej. Hon är snäll och om vi har andra hästar med så kan hon ofta vara ett bra "stöd" vid behov men utöver det så.. tja.. eh... mer som en sjuåring eller så. Äldre än så blir hon nog aldrig mentalt! Kul med pigg och glad häst, förstås. Även om matte blir lite trött i kroppen ibland pga sprattelhäst. ;)

Nog med svammel. Ska äta lite godis och bara slösurfa lite innan jag lägger mig.






lördag 9 februari 2013

Skithäst/skitig häst. Same same.

Imorse hade jag utsläppet. Det skulle släpas och släppas ut hästar med andra ord. Inte så roligt väder med vind och snöyra, men det gick rätt smidigt ändå. Zeppolin fick stanna inne efter att alla (förutom två andra hästar som inväntade ägare/medryttare i stallet för ridturer..) gått ut. Hon behövde en rejäl borstning kan man lugnt säga. Hela magen och rumpan på vänster sida av kroppen hade intorkat kiss/bajs/torv/whatever. Charmigt, verkligen. Hon ligger ju ner varje kväll/natt så det är inte så konstigt att hon blir skitig såklart, men nu var det ovanligt mycket. Brukar "bara" vara lite på rumpan men nu måste hon ha lyckats pricka in en smutsig del av boxen. Blä.

Kan lugnt säga att jag längtar tills det blir vår och varmare ut så att jag kan ge henne ett ordentligt grundligt vårbad! Jag kan borsta tills armarna trillar av, hon kommer ändå lukta "mystiskt" i pälsen pga all ingrodd skit hon ligger i inne i boxen. Nåja.. Det är som det är. Hon hade verkligen inget emot att bli borstad en längre stund innan jag slängde på täcket och tog ut henne i hagen till sina kompisar. :)

Jag är inte nöjd med hur hennes box är just nu strömässigt. I vanliga fall har hon torvbädd, men just nu är det torv och halm blandat. Dels för att jag torven varit frusen och det går åt så mycket torv den här hösten/vintern och då hinner inte balarna tina innan det måste fyllas på och dels för att jag nu bara har en bal torv kvar och fick helt enkelt bita ihop och ha in halm. Jag vill helst inte ha halm då jag inte vill att hon ska få tillbaka sin hosta, men det verkar gå bra. Jag öppnar hennes lucka ut när jag ströar med halm och givetvis har jag inte in någon halm när hon står inne. Som jag nämnde så har det gått åt mycket torv den här hösten och vintern, ovanligt mycket. Inte så.. kul för plånboken nej. Zeppolin är förstås glad över att ha halm att pilla med/äta på nätterna när maten är slut. Ekonomin tillåter inte torvinköp just nu så.. tjohej. Halm it is. Inte kul att mocka i halm och inte ligger det kvar lika bra som torv heller. Torv funkar bäst för tant Z som är en mästare på att dra bak allt strö i boxen.

Imorgon har jag lunchfodringen. Kan inte påstå att jag ser framemot det. Det blir lite.. mycket egentligen. Har inte alltid orken till att släpa ut mat till alla hagar, sopa alla tre stallen och göra allt som ska göras med min egen häst. Kroppen är fortfarande inte helt återställd orkmässigt så att säga.. Men det är bara att göra det, det var ett av få pass som var lediga denna vecka som jag kunde så det är till att gilla läget helt enkelt. Det ÄR slitsamt att ha häst, men det är sannerligen värt det. Både orkmässigt, tidsmässigt och pengamässigt. Det jag får tillbaka från Zeppolin är ovärderligt och jag njuter av det så länge jag kan. Hon är 22 år och hur jag än vägrar tänka tanken på att hon en dag kommer att försvinna så är det ett faktum om x antal år och då vill jag känna att jag tagit tillvara på all tid med henne på bästa möjliga sätt! Min bästa vän..


Nog med gnäll och negativa tankar. Nu ska jag fundera på om jag ska bädda ner mig. Jag är inte van att behöva kliva upp för dagen redan vid sju.. Bebis och jag brukar kliva upp för dagen vid halv tio-tio nämligen.. :)

lördag 2 februari 2013

Isigt värre.

Tokfint väder ute idag. Kyligt men solen strålade som aldrig förr. Perfekt ridväder! Ja om man bortser från att all mark har en tjock isbeläggning på sig som man riskerar att halka och slå sig halvt fördärvad på. Jag valde ändå att ta in Zeppolin från hagen och ta en liten tur före lunch. Stackars tant trodde vi skulle ut och åka någonstans då jag tog in henne lagom till att en annan i stallet öppnade luckan på sin trailer preciiis utanför stallet. Då var Zeppolin i sin box. Väl ute i gången så såg hon att de höll på med trailern utanför precis när jag satte fast henne där. Det måste ju innebära att vi ska ut och åka. Transport precis utanför stalldörren och bli uppbunden i gången mitt på blanka dagen! Hon slappnade inte av helt förrän all utrustning (läs: skydd, täcke, träns) var på och vi gav oss ut för att halka en stund. Hon hann bajsa två gånger på den tiden hon var i stallet. Hon brukar sällan göra det ens en gång när jag grejar med henne i gången innan eller efter ridtur eller vid random pyssel. Som sagt, hon trodde något var på G. Knäpptant. :)

 Ridturen då? Jorå. En hel kvarts skrittande fick vi ihop på den isbelagda grusvägen. Tjock is och inte så mycket väggren att gå på istället. Här och där kunde hon gå ut i snön på sidorna istället, men mest fick hon snällt ta sig fram på isen. Tur att broddar finns! Hon har dock bara två brodd per hov, det brukar liksom vara tillräckligt men med den elaka isen som just nu är överallt så känns det ibland inte tillräckligt. Tänker dock ändå inte skaffa fyrbroddsskor vid nästa skoning (slutet av februari). Känns inte värt det, räknar kallt med att vintern inte blir alltför lång. Räknar med att om två skoningar kan bakskorna dras av inför sommarsäsongen dessutom. Är mycket tacksam över att hon har så himla bra hovkvalitet!

Nåja, vi kom hur som helst ut en sväng och det får vi vara glada för antar jag. Bättre än inget! Men hela den här isgrejen.. lägg av. Det är inte kul längre. Tina bort helt eller bli snötäckt istället!