Igår var jag till stallet på förmiddagen (och en bit efter lunch), vi skulle nämligen åka till Tierp på eftermiddagen. Det var dags för att byta däck på bilarna och hälsa på både päronen och Zeppolins bedårande söta son Hop-Zan.
Gårdagens ridtur blev en tur i skogen (skritt och säkert hela 300m trav.. isen får gärna försvinna snarast!) och så en stund på ridbanan. Det blåste mycket och det var två till på ridbanan, min fokus var inte på topp direkt. Zeppolin gjorde så gott hon kunde under de förutsättningar vi hade (och de ibland tvetydiga hjälperna matte gav..) och i skritten på slutet gick hon superbra! Dock fick jag driva som en tok, hon har ibland en tendens att nästan inte gå framåt alls när hon väl kommit ner i form ordentligt och jobbar - blir för jobbigt helt enkelt. Då dog mina ben och resten av kroppen också för den delen. Puh. Men relativt nöjd ändå! Fredagens ridtur gick bättre, då jobbade hon duktigt i både skritt och trav på slutet. Tar lång tid att nå den där formen och arbetet vi strävar efter, men det är värt det - när hon väl går bra så känner sig båda två nöjda efteråt.. :)
I väntan på gårdagens ridtur.. Hur som helst, igår var vi till Tierp som sagt och hann bland annat med att hälsa på sonen Hop-Zan. Jag blir alltid så förstummad över hur lika varandra han och Zeppolin är. Han har sannerligen ärvt en hel del från henne när det gäller utseendet på huvudet (och de långa åsneöronen). Skrämmande. Det gör mig dock väldigt glad att se likheterna, att Zeppolins gener spelat så stor roll i hur hans utseende till slut blev så att säga.. :)
Slänger in en bild på Zeppolin och en på Hop-Zan. Nu ser man inte Hop-Zans stjärn som han har i pannan, den är mycket mindre än Zeppolins men hur som helst. Se och förundras hur lika mor och son är! Sötnosar!
Har egentligen bilder på Zeppolin som är än mer likt bilden på Hop-Zan, men för tillfället har jag en smärre kaosartad ordning på bilderna i datorn så jag kan inte lokalisera dem just nu.. De är båda lugna och snälla. Hop-Zan är dock extreeeemt kelsjuk. Han vill pilla en i ansiktet/huvudet/nacken/håret mest hela tiden med mulen när man klappar på honom eller för all del utan att man ens rör honom. Gillar att vara nära och mysa helt enkelt. Gullehäst! :)
Hoppas förstås i smyg att han ska bli en riktig hoppstjärna så att han får stanna hos Pernilla och inte säljas eller liknande. När Zeppolin levt klart sitt liv så är han det enda som finns kvar efter henne förutom alla minnen man kommer bära med sig förstås. Tråkigt att det bara blev ett föl för hennes del, men det var visst inte meningen att hon skulle få fler. Det ville sig inte helt enkelt. Dock väntar stallet där (hos Pernilla) tillökning nu snart ändå, hennes andra sto Scarlette är minst sagt högdräktig. Enorm mage som hon släppt ner nu och det är mindre än en vecka kvar till beräknad fölning. Spännande! Håller tummarna för att det går bra och att inga komplikationer uppstår. Hoppas hon slipper spricka som Zeppolin gjorde då Hop-Zan föddes.
Idag åkte jag till stallet så att jag var där runt tio. Mockade först och sådär, tog sen in Zeppolin för att göra henne klar för en ridtur i skogen. Hade tänkt skritta barbacka, den kraftiga vinden fick mig dock att slänga på sadeln ändå eftersom jag har bättre balans då utifall hon blir rädd för något i stil med en attackerande flygande plastpåse eller så. ;)
Vi red en stig som jag antog var relativt tinad eftersom två andra i stallet red den vägen idag. Vi gick in på den via andra hållet istället än vad vi brukar. Zeppolin var lite konfunderad, jag tror att vi aldrig gått den stigen från motsatt håll förut utan alltid "hemåt" bara. Det var två stora tillfälliga dammar där med smältvatten. Vattendjupet var 25-30 cm och Zeppolin tittade skeptiskt på vattnet innan hon tog några kliv ut i det. Hon hittade en gren att tugga på och sen gick vi vidare efter att jag knäppt kort. ;)
"Men åååh, en TILL minisjö? Man blir ju blöt..."Vi kom runt stigen hur som helst, hade inte direkt vunnit första pris i någon snabbhetstävling om man säger så. Nyttigt att gå där dock, hon får lyfta på benen ordentligt här och där pga träd som ligger över stigen osv. Brabra!
När vi kom till traktorvägens helt framsmälta del (dvs grusväg utan snö och is) så travade vi en liten bit och sen valde jag att galoppera resten av vägen. Hon blev jätteglad och var pigg. Resten av vägen hem fick hon skritta på långa tyglar igen. Det var ju egentligen enbart skritt vi skulle hålla oss till idag men.. Få sträcka ut sig i rolig galopp (läs: springa fortare än man får på ridbanan) i naturen är svårt att motstå ibland, om man heter Zeppolin och har en snäll matte som vet vad hästen tycker om. ;)
Efter ridturen fodrade jag lunch i alla hagar, fixade hennes höpåsar och krafthinkar. Sambon dök upp för att göra mig sällskap och hjälpa till att sopa stallen och rensa skit från hagen. Vi körde ut totalt fyra fyllda stora kärror. Det ser riktigt bra ut i en del av hagen nu! Lite i taget får vi bort det värsta och vi var nöjda efter rensningen. Kroppsarbete och sol is the shit helt enkelt. Trist att det blåste så mycket idag igen...
Just ja.. Igår var jag ju i stallet på förmiddagen vilket innebär att det vatten jag hänger in till Zeppolin är kallt när hon kommer in från hagen vid sextiden. Hon brukar alltid dricka vatten då efter eller under middagshöätningen. Jag kände dock på mig igår att det skulle hon inte alls göra eftersom vattnet var kallt och inte ljummet. Det hade hon inte gjort heller, när jag kom till stallet runt tio så hade hon inte druckit en droppe. Var bara att vara lite slösig och hälla ut lite och fylla på med varmvatten så det blev ljummet. Idag när jag kom till stallet så såg jag att hon druckit hälften ur båda hinkarna. Bortskämda hästskrälle. :)
Hon är så van vid att jag måndag till fredag är där vid intaget och då blir det ju ljummet vatten, håller dock på att göra vattnet svalare för varje dag som går så att hon till slut accepterar kallt vatten även inomhus. Visst - hon dricker säkert under natten om hon är törstig trots att vattnet har "fel" temperatur, men det känns ändå dumt att hon inte dricker då efter intaget när hon alltid gör det (på vardagarna dvs..) annars då vattnet är ljummet. Ute dricker de kallt vatten förstås, även om det varit is i tunnan osv - men det är ute det. Inne är hon en bortskämd diva som minsann bara stoppar ner mulen utan att snudda vattenytan i båda hinkarna om det är kallt och vill inte dricka trots att hon uppenbart är törstig. Nåja, får skylla mig själv som gav henne varmt vatten i vintras för att vattnet inte skulle frysa om nätterna och sådär. ;)
Nu ska jag ta och hjälpa älskade sambon med att kolla igenom hans skoluppgift. Råkade bli lite långt igen, men äh - behöver skriva av mig ordentligt ibland. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar