Både och.

Det har varit både mysigt och inte överdrivet mysigt att ha häst på sistone. Häromdagen var det inte speciellt mysigt när det vräkte ner snö samtidigt som solen sken. Ett pluspoäng till vädret gällande solen i och för sig, men snön var väl onödig? Ja. Aprilväder kallas det visst, men gillar det inte mer för det. Tog hand om tre hästar igår inklusive min egen, det tog 3,5h och efter det var jag helt slut som människa och matte. Blev ingen ridtur utan hästen fick nöja sig med att bli kliad i hagen och få godis. Helt okej upplägg enligt henne. ;)

Ett par kort på hur det såg ut när jag just fyllt på vatten i hagen och var på G hem:

Hagkompisen är alltid sjukt nyfiken och ska vara med när man kommer till hagen..

Hur som helst så var det trevligare med häst idag. Inte för att jag tyckte det före klockan sex imorse när jag fortfarande låg i min säng och gjorde mig mentalt redo för att kliva upp och åka till stallet. Kom dit 06.20 och åkte hem vid 11. Det skulle fodras, läggas på täcken, tas ut hästar, sladdas ridbana, ridas, mockas och allt sådant där som jag gör varje dag åt min ögonsten. Ridturen var verkligen en belöning för morgonens tidiga uppstigning och slit. En mysig barbackatur i skogen blev det, vi var ute i 53 minuter och valde bland annat att gå på en stig vi inte gått på sen 2008-2009. Hon ville gå där istället för att svänga upp på en annan stig vi brukar ta så då fick det bli så, hon var på ett glatt och piggt humör och då är hon lite av en äventyrshäst.

Blev efter en stund påmind om varför vi inte går den där stigen oftare. Den är stenig en bit och sedan kom vi till en vattensamling modell "liten damm". Med tunn is på. Zeppolin tvekade lite men stannade inte utan gick tappert ut i det iskalla vattnet och klampade sönder isen med stoooora kliv. Hon stannade till och åt kvistar som stack upp ur vattnet och sen vidare ett par steg igen. Själv tänkte jag "inte glida av inte glida av inte glida av!". Hade noll lust att glida ner i en 30cm djup iskall "damm". Höll på att få hjärtsnörp när hon snubblade till när vi skulle vända mitt i på grund av att isen blev för tjock och jag inte ville riskera att hon skulle göra illa sig på vassa iskanter. Greppade tag i manen, släppte tyglarna och lät henne ta sig ur vattnet helt på egen hand. Sedan gick vi runt över stockar och sten för att ta oss förbi vattenområdet. Det gick det också! Hon racerskrittade hem sen när vi kom ut på den gamla vanliga stigen. Nöjd och pigg. :)

Helt klart en mysig tur det där. Nöjd häst = nöjd matte. :)