lördag 19 maj 2012

Plåster, balsam fär själen, flytväst.

Kärt barn har många namn. Igår hade jag en dålig dag. Dagen till ära hade jag kvällsfodringen, tror att det var lite av en räddning i sig bara det. Jag mockade, fixade mat och vatten åt Zeppolin först, därefter blev det borstning och på med schabrak på ryggen på henne, tränsa och så på med hjälm på huvudet. Klockan nio gav vi oss ut på en liten ridtur i skogen. Jag behövde komma ut och hon behöver röra på sig, win-win. Att ge sig ut i skogen på henne är det bästa jag kan göra när jag inte har en bra dag, släppa allt och bara skritta ute i den stillsamma skogen. Balsam för själen är vad det är

Hon har varit min flytväst i tillvaron så många gånger förut, hon ÄR min flytväst när livets hav stormar omkring mig. Bara finns där, ställer inga frågor och drar upp mig när jag faller mot botten. Bara genom att vara den underbara fina ögonsten som hon är. 

Skritta ut barbacka i skogen, när det börjat skymma lite och några fåglar fortfarande är vakna och kvittrar. Det kan jag verkligen rekommendera. 

Igår, på väg från stallet till skogen isom syns längst bort rakt fram. Just på väg uppför en backe..

1 kommentar:

Andrea sa...

Ibland vill man bara klicka gilla på blogginlägg. Detta är ett sånt! KRAM