söndag 15 maj 2016

Tuffar på.

Ikväll när jag kom till stallet för att fixa åt Zeppolin och därefter kvällsfodra/natta hästarna så hörde jag, då jag klev in i stallet, att det snarkades från Zeppolins box. Smög fram och kikade och jodå, tant låg ner och sov. Eftersom stallkatten hängt efter mig som en svans från det att jag klev ur bilen tills jag klev in i stallet så satte jag mig på stolen (finns bara en) i stallet och gosade med henne. Tanken var att göra det så länge tant låg ner. En halvtimme passerade, jag ställde mig upp och kikade in på henne innan jag gick in i boxen och klappade på henne och pratade med henne. Hon var trött, tröttare tröttast. Lämnade henne ifred igen och efter en stund ställde hon sig upp och jag kunde ta tag i mockningen.

Hon var lite smågallig i två av benen så när jag var klar med alla sysslor så tog vi en kort promenad på hisnande fem (!) minuter i kraftiga vinden och regnstänket ute. Det räckte för att gallorna skulle vara som bortblåsta (pun not intended..) och benen kändes som vanligt igen. Brukar vara så, att allt som krävs är en kort promenad för att småsvullnader och gallor ska gå ner på hennes ben de gånger sådant dykt upp. Smidigt må jag säga. :)

Vi har kommit igång lite mer med ridturer igen. Jobbigt häromveckan med värmen dock, då hon hållit hårt i sin lurviga vinterpäls och den i kombinationen med galopp i skogen och den där värmen gjorde att jag efter varje ridtur behövt spola av 75% av hennes kroppsyta med vatten för att få bort allt svett. I måndags fick hon sig ett bad (vårbad) med schampo och sådär, det behövdes. Några dagar sedan fick jag bort enorma mängder päls med hjälp av gummiskrapa - effektivaste hjälpmedlet visade det sig! Nu har hon inte så mycket vinterpäls kvar, äntligen. Lite kvar som ska bort men sen är hon i full sommarskrud. Pälsen är overkligt len och glansig på sina ställen efter "gummiskrapsbehandlingen". Fina heffaklumpen.

Märks att gräset gjort entré i hästarnas hagar. Från att ha ätit 10-12 kg hösilage per dag så får jag vara glad om hon petar i sig 5-6 kg. Frukosten i krubban äter hon upp, pillar antingen lite i det knappa kilot med grovfoder eller så låtsas hon inte om den alls och väntar på att få gå ut istället. När hon kommer in på eftermiddagen så äter hon upp maten i krubban, kissar (antingen medan hon äter eller efteråt) och därefter ställer hon sig för att vila. Middagsmaten på marken? Den kan man väl äta senare på kvällen någongång. Ganska ofta på sistone har hon inte ens fått sin middagsmat (grovfoder) inlagt utan har fått nöja sig med frukosten som legat kvar. Idag hade hon ätit upp frukosten och delar av sin intagsmat, kors i taket. Dessutom började hon äta av hösilaget när jag hängde in hennes kvällsnät, så idag var hon mer sugen åtminstone. Beror nog på det busiga (stormiga) vädret ute misstänker jag. När hon fått kvällsmat i krubban ikväll så åt hon upp det och ställde sig sedan för att vila, så åter igen dissade hon hösilaget för stunden och äter det senare istället. Brukar inte vara så mycket kvällsmat kvar på morgonen. Ibland är det mer än ett kg kvar i nätet och ibland mindre. Varierar lite. Få se imorgon hur mycket hon petat i sig under natten.

Hon får lucernhack både på morgonen och vid intaget för att jag vill vara säker på att hon får i sig tillräckligt med protein. Det är lite ont om det i hösilaget nämligen och när tant dessutom inte äter så mycket av det längre (GRÄÄÄÄÄÄÄÄS ute ju!) så har jag ökat givan för att hon inte ska falla ur. Hon har förstås en del att ta av, tant lever efter ordspråket "rund är också en form" rätt så mycket. Det är inte DET hullet jag oroar mig för, utan muskler och annat. Ett par år sedan föll hon ur en del efter sommaren ute. Förra året gav jag henne lucernhack mer eller mindre regelbundet ute (inte dagligen) hela betesperioder och hon föll inte alls ur. Kör på samma sak i år. Tant är trots allt 25 i år. Om knappt två månader fyller hon 25. Tant på pappret - unghäst i sinnet under ridturer, som det ska vara.

Nå, var väl inte så mycket mer än såhär att rapportera. Ska försöka skärpa mig med uppdateringarna, även om få läser. Det är mycket för min egen skull, mest är det trots allt för mig jag skriver. För att jag lätt ska kunna bläddra bakåt i bloggen och läsa vad som hänt och hur saker varit vissa perioder. Det är så lätt att glömma saker, när de blivit av och sådär.

Får väl nämna att hon i slutet av april fick tänderna kollade. Märks att hon är gammal, men de är i bra skick ändå trots allt. Lite foderinpackningar som behöver tas bort varje gång nu så har gått från tandkoll en gång per år till att kolla hennes tänder en gång på våren och en gång på hösten. På hösten tar jag även PPID-prov på henne. Kostar en del och hittills har de två prover som tagits inte visat några förhöjda värden och gör kanske aldrig det heller, men jag väljer att ta det säkra före det osäkra. Som sagt, tant är lite till åren nu. Peppar peppar så har hon ju få krämpor trots det, lederna knakar och har sig när hon rör sig i boxen och ryggen är svankig och hon behöver vila lite mer nu än förut men bortsett från det så är det bara de vita håren som skvallrar om hennes ålder. De vita håren blir fler och fler... ;)

Inga kommentarer: