Bildblogg.

Det får bli bilder med tillhörande kommentarer/ord för att slänga ihop någon form av sammanfattning av senaste tiden eller något sådant. Here we go:

En regnig dag är det mysigt att komma in och lägga sig i den nymockade torvbädden och därmed skaffa sig ett fint lager med torv över halva kroppen. Som tur är så är det lätt att borsta bort. Att jag sen valde att borsta henne ute för att slippa damm inne och att det blåste ute så att allt damm hamnade i mitt ansikte och på övriga mig är sådant man får räkna med som hästmänniska antar jag.. Hästen såg nöjd ut iallafall. Vi tog en sväng i skogen sen efteråt, barbacka. Skogen var rätt farlig den dagen. Alla möjliga potentiella hästätande monster bakom varje sten och buske. Lite sådär som det kan vara vissa dagar om man är en Zeppolin aka tönthäst.


I måndags bestämde vi (läs: jag och min sambo) oss för att bege oss ut i skogen för att leta svamp. Detta är en aktivitet som händer sisådär en gång om året och då brukar jag ta med mig hästen i longerlina också för att gå över stock och sten (och för att jag ska slippa plocka svamp.. "oj titta där är en! Du får plocka.. jag har ju hästen.."). Just denna kväll var Zeppolin visst väldigt trött och inte alls så peppad att gå på någon fånig svampplockartur i skogen. Hon ville verkligen stanna hemma och vila/äta istället. På grusvägen upp till skogen var hon alltså väldigt "glad" och "nöjd" över turen, vilket framgår av bilden ovan. ;)

Här är vi i skogen och det visade sig vara rätt roligt trots allt enligt hästen. Gott om tid att äta blåbärsris och högt gräs (läs: fästingparadis). Dessutom var man, om man var en viss häst dvs, tvungen att spana på diverse hittepåläskiga saker emellanåt. I detta ingår bland annat husse som försvann ur sikte vid något tillfälle och det var KONSTIGT att det lät från skogen utan att man såg någon där. Fina bilder på hästen det där. Och ja, det är sommarlång man hon har - den ska friseras och kortas ner snart eftersom hösten inte innehåller en massa elaka insekter som vill gnaga på all "ledig" yta på hennes kropp.


Kommer inte maten in i boxen fort nog (eller om matte bara hängt påsen på boxen bredvid.. Hennes box är alltså där gallret syns bakom hennes man/framkropp) så får man enligt vissa hästar ta saken i egna hovar och kliva ut från boxen och helt enkelt traska fram till påsen och ta för sig. Vi har verkligen haft lite slappa regler gällande vissa saker (läs: vad man får och inte får göra i stallet) den här sommaren. Skäller jag ut henne när hon står och mumsar hö? Nä. Det är fem-sex hästar inne, alla äter sin mat. Hon står där med ett vilande bakben och äter lugnt tills jag tar påsen och trycker ner innehållet i hönätet istället - då traskar hon in i boxen och fortsätter äta där. Hon gör små utflykter i stallet ibland, men det är oftast bara precis utanför boxen eller neråt fönstret (detta kort är taget i närheten av nämnda fönster då det är boxen längst ner i stallet som hon står vid) eftersom det oftast är det motsatta hållet ifrån där jag är. Säger jag dock "stanna" åt henne när hon står i boxdörren med öppen dörr så gör hon i 99% av fallen just det. Stannar och går inte ut. Att hon går ut och äter hö sådär beror ibland på att jag lagt in hennes kraft och hon hinner äta upp den innan jag är klar med annan syssla jag tagit mig an före höinhängning och det är då hon traskar ut för att äta hö eftersom det är det "man gör efter att ha ätit upp sitt kraftfoder". :)


Det är såhär hon påminner mig om att hon inte fått sin kvällsbetfor/kraftfoder än. Hon har hö i boxen men vet att det är något mer som ska dyka upp innan det är kväller på riktigt. Den här bilden tog jag igår när jag fixat hennes vatten och var på G till henne med kvällsmaten. Här hade jag sagt "stanna" åt henne och därmed gick hon inte ut mer än sådär, för sådär mycket får hon gå ut så länge hon stannar där utan att ta ytterligare kliv. Hon är inte en häst som gnäggar/sparkar i boxdörren/skrapar i marken då det vankas mat. Hon står bara sådär strålande och förväntansfull och hoppas på att man inte glömmer bort henne. Hela hon utstrålar längtan efter kvällshinken.. Älskade sötklumpen, du är så fin fin FIN!


Imorse efter att jag gett hästarna mat och tagit ut dem så begav vi oss ut på en morgontur i solskenet. Här är vi ute på "kalhygget" med sikte hemåt. Det var en väldigt pigg och glad häst jag hade under mig idag. Vi skrittade större delen av ridturen. Dock visade hon tydligt då jag kortade tyglarna att hon ville ta sig fram snabbare. Skritta är för fegisar. Trava alternativt takta är för de riktigt coola hästarna! (eller för tanter som vilat några dagar pga krasslig matte). Vi travade på grusvägen och senare drog vi två repor i galopp också. Man kan väl lite fint säga att hon var laddad och jag lät henne öka på lite mer än vanligt och DET uppskattades kan man säga. Herregud.. jag var tårögd efteråt trots glasögon av farten. haha.. Bra att tant har spring i benen. 20 år ung, klart man har spring i benen. Den som påstår något annat är puckad. Enough said.


En rätt tillfredsställd och nöjd häst gick ut i hagen sen. Dock var inte allt helt 100% bra, hagkompisen var borta! Hon var då iväg på dressyrtävling och detta resulterar i att Zeppolin då och då måste gnägga lite bara för att hon är ensam. Buhuuuu liksom.. Ja, hon är rund om magen och ja vi ska trolla bort lagom stor del av den till hösten. För att citera en viss fantastisk Mulleblogg: "Rund är också en form". :)

Puh. Det var allt.

Nej förresten, just nämnda Mullebloggen är den bästa hästbloggen som existerar. Det går inte annat än att älska den och Mullehästen i sig! Läs om du inte redan gjort det. Tom ickehästmänniskor brukar uppskatta dess roande innehåll. :)