måndag 1 augusti 2011

Jorå.

Både hästen och jag lever och mår bra. Senast jag kände efter åtminstone.

Vi var ute på en skogstur idag efter sisådär en veckas semester för hästens del. Halva tiden pga den där dumma trampade böjda skon och halva tiden pga värme. Nu är vi på G igen och det var en skön och sval tur vi gav oss ut på runt halvniosnåret ikväll. Ut i skogen och lyssna på tystnaden. Okej, en del ljud är det alltid. Ikväll var det gräshoppor/syrsor, hästens steg, någon enstaka bil passerade på en väg i närheten och i övrigt var det tyst.

Efter mindre än halva ridturen dök andra ljud upp dock, i stil med djupa men korta andetag från hästen och en och annan fnys. Varför? Ja det kan man fråga sig, jag försökte fråga tant vad som var så "farligt" där på stigen vi skulle in på. Jag varken såg eller hörde något. Kanske kände hon lukten av älg, för precis sådär spänd och hög i nacken/halsen blev hon häromsistens när vi såg en älg på håll. Uppenbarligen håller de till där i skogen så det kan mycket väl vara så att en älg nyligen hade gått där vi skulle gå. När hon blir spänd så släpper det oftast snabbare än vad det gjorde idag. Får se det positivt - hon blev alertare och ännu piggare än vad hon var innan. ;)

Vi skrittade ut barbacka alltså. Första delen av turen (dvs vägen upp till skogen) gick väl i normal hastighet. Sen gick det segt.. sen valde hon väg med pigga och bestämda steg och var pigg resten av turen.

Väl hemma fick hon sin efterlängtade kvällshink och hö i hönätet. En nöjd häst helt enkelt.

Det är så härligt att se att hon mår så bra som hon gör. Hon trivs med både boendet och mig (som tur är). :)
Hon är ju rätt bortskämd, kanske inte i tex godisväg - men på många andra sätt. Allvarligt talat, det förtjänar hon. Mångdubbelt upp dessutom.

Snart har vi spenderat 14 år tillsammans på ett eller annat sätt. 14 år?! Tiden går verkligen fort! Minst sagt.

Nämen dåså, det var väl någon form av rapport från oss..

Imorgon är det jag som ska släppa ut hästar. Med andra ord är det jag som ska infinna mig i stallet senast halv sju och ge fyra hästar deras morgonhinkar med mat och sen släppa ut dem i hagarna. Två av dem står liiite längre bort. Zeppolin och bästisen Escada står numera precis runt stallknuten så det är nära och bra. :D

3 kommentarer:

Pernilla sa...

Du måste komma och rida på Hop-Zan någon dag :)

emelie sa...

SV: haha nä då står jag över. sparar ju till resan i vinter :)

Pernilla sa...

Ja du har inte bringat tur... haha :) Men det är nog bara ren otur i det här fallet ;)