söndag 6 januari 2013

Nytt hästår.

2012 är över och 2013 är här. Det innebär ett nytt hästår med nya friska tag. Ett år utan foglossning, stor mage och annat sådant som sätter käppar i hjulet för ridningen. I år ser jag framemot två saker: Att rida mer igen och att se min son växa/utvecklas. 

Sist jag red så märktes det inte att tant Zeppolin i år går in på sitt tjugoandra (22!) år i livet. Mötte en annan från stallet på vägen (kom med bil) och hon sa efteråt att hon först inte såg att det var Zeppolin och jag som kom skrittande på vägen - eftersom Zeppolin inte riktigt höll sig i skinnet som hon annars brukar vid skritt på vägen. ;) 

Överskottsenergi, ridning preciiis före intag (hallå dumma matte - alla vet att intag innebär att man får gå in i boxen och ÄTA. Då ska man INTE ut och rida!) och skymning. Fattar inte att jag ens övervägde att rida barbacka, tog sadeln "utifall att". Tur det, för jag hade ärligt talat inte suttit kvar om jag ridit barbacka. Inte med den mängden sprattel och trams som hon hade i kroppen och då red jag ändå bara sisådär 1,5km totalt för att röra lite på oss bara (och för att det kändes nog just den dagen). Detta ledde bland annat till ett broddtramp på höger bak. Skyll dig själv tottolainen, gå normalt så undviker man skador! Fick som tur var hjälp/råd om hur jag skulle linda, det var precis vid kronranden och sådär. Hon hade inte ont och har inte haft besvär av det varken då eller efteråt, men ändå - så onödig skada. Förstår dock att hon kände att det spritte i kroppen lite mer än vanligt, när vi äntligen kom ut igen liksom.

Bävar inför årets första galopp. Hade kämpigt nog med skritt och så trav (lugnast så) 100m i en hage på hemvägen. Trav med höga benlyft i snön, krök på nacken och upp med ryggen så det kändes som om jag satt fjäderlätt längst upp på en boll) - tog jag i tyglarna för att bromsa lite mer så viftade hon på huvudet och övervägde mer avancerat sprattel. Livslusten är det inget fel på när det gäller henne nej. ;)


Min plan är att rida imorgon. Hade tänkt rida idag men var iväg på eftermiddagen och det drog ut på tiden så solen han gå ner innan jag kom iväg till stallet tyvärr. Hon verkade inte ledsen över det - hon fick ju gå in i boxen och äta sin middag utan att tramsa runt med matte på ryggen innan middagen. Alla vet att det är värst att rida preciiis innan middagen, för då är man som häst faktiskt väldigt hungrig för att det var en halv evighet (några timmar) sen lunch.. Stackars hästen liksom. Blicken.. BLICKEN som jag får av henne när jag inte går till höger i stallet (där hennes box finns) utan svänger vänster till spolspiltan eller dylikt på seneftermiddagen när intagstiden närmar sig.. den går inte av för hackor. Hon stannar oftast till, tittar åt boxhållet, ger mig en blick som inte går att beskriva med ord och visar därmed mycket tydligt vad hon tycker om att vi inte går direkt till boxen och så följer hon mig dit vi ska. Söthästen.. :) 

Hade mycket konstiga drömmar här för några nätter sedan om Zeppolin, ägaren, stallet, vargar och lite annat. Pernilla kom på besök (det var flera år sedan hon var på besök sist) och i skogarna runt stallet fanns det visst vargar som några närboende bönder skulle jaga rätt på och döda för att de rev deras boskapsdjur (eh?). Hur som helst så sa Pernilla att Zeppolin är tjock och borde banta, hon longerade även Zeppolin på stallplan med gramantyglar på bara - vilket fick Zeppolin att balla ur totalt av panik. Lugnade ner sig kort efteråt då jag borstade medan Pernilla, hennes sambo och hennes mamma fikade intill. Min man hade köpt en bal spån och hade lagt in den i boxen under tiden jag var ute. Visste inte om det utan blev chockad när jag kom in med Zeppolin och fick lätt panik över att det var spån där. Spån dammar på annat sätt än torv och nu när Zeppolins luftvägar mått bra en längre tid (peppar peppar) så vill jag knappast chansa och ha in spån. Förtvivlad blandade jag spånet så gott det gick med torven och släppte in Zeppolin som givetvis hostade några gånger. Puckodröm. Tur att inget av det där stämde i verkligheten när jag väl kom till stallet dagen efter... Ja förutom att hon är tjock då och att Pernilla definitivt skulle påpeka just det om hon hälsade på. ;) 

Och ja - det är också något jag tänkte göra något åt på allvar detta år när vi kan rida/motionera mer tillsammans. Bort med fett - in med muskler! Kraftfoder får hon knappt, det är mest müsliskrammel i krubban morgon + intag och så ett par nävar betfor på kvällen. Grovfodret vill jag inte dra ner på när det är kallt ute, plus att hon står på torv och den här vintern inte fått någon halm som tilltugg på nätterna pga luftvägsproblemen så är det knappast aktuellt att minska ner på maten. Något ska hon ha att göra helt enkelt. Hon får mindre käk till middagen så att hon kan få mer på kvällen så maten räcker längre. Huvudsaken är att hon mår bra och den här vintern har hon dessutom inte haft innetäcke på sig en enda natt. Hon har längre vinterpäls denna vinter än vad hon haft på ett par år. Bra totto - vettig vinterpäls is the shit så slipper man täcke inomhus och kan lufta pälsen. ;) 

Nej nu ska jag sova. Alla andra i hushållet sover redan..  






Inga kommentarer: