Skogspromenad.

Hoppsan, var visst ett tag sedan jag uppdaterade..

Idag var det dags att göra något åt Zeppolins sommarfrilla (läs: lååång man) kom jag fram till. Lika bra att passa på när sådana infall dyker upp. Jag laddade upp med mankam, sax och mankniv. Det blev visst dock bara saxen som fick arbeta, det blev inte det snyggaste som setts i manväg men det får duga för oss som inte är ute och visar upp oss bland en massa andra fancy hästar på tävlingar/träningar. :) 

Eftersom jag var "civilklädd" så var ridning inte att tänka på, jag tycker inte att jeans är så värst sköna att rida i nämligen. Jag kände dock att både jag och Zeppolin behövde röra på oss så det fick helt enkelt bli en skogspromenad. På med träns på henne och reflexväst på mig trots att det var mitt på eftermiddagen. Lyser upp oss som ekipage lite åtminstone så att andra ser oss bättre i skogen. Mötte mest hundar och dess ägare i skogen, men ändå. 

I början såg Zeppolin ut att tänka "tråååk tråååk tråååk", men sedan sken hon upp lite och traskade på med lite mer entusiasm. Speciellt när hon insåg att en matte på marken är mer förlåtande än en matte på ryggen när det gäller att ta tuggor av träd/buskar/blåbärsris här och där. Det var skönt att ta en långpromenad sådär, med bästa sällskapet. Vi var ute i en timme och skrapade väl ihop ca 4,5km totalt under promenaden. Var lagom mör i benen efteråt då jag sedan innan har lite lätt träningsvärk i dem av både ridning och annan träning, men skönt ändå. Nöjd häst, nöjd matte. :)

Hon är sannerligen min bästa vän, Zeppolin lyfter upp mig och håller mig flytande när inget annat hjälper. Må hon leva i många år till, mitt tantskrälle till häst.. 

Från dagens promenad, älskade gulltant.

 

Sadelångesten borta

Igår var det dags för sadelutprovning. Den gamla sadeln är inte bra alls för tant Z och det har jag vetat ett tag (bespara mig bannor i form av "varför har du inte bytt tidigare för då?"), därav min sadelångest till och från. Hon har aldrig blivit öm eller fått ont av den, ren tur egentligen men jag antar att det varit bra att jag i perioder ridit barbacka mycket istället för att alltid ha sadel när jag rider.

Hur som helst så var det en hoppsadel (allround mot hopp) och fyra dressyrsadlar som passade. Först ut var hoppsadeln, en Prestige Silver Star. Sjukt skön att sitta i, jag fick fantastiskt stöd i alla gångarter och det bästa av allt - den låg bra på Zeppolin och hon var tillfreds med den. Provade sedan en jätteskön dressyrsadel, vilket hon inte haft på sig på 13-14 år eller så och det är såklart en annorlunda känsla. Både för mig och för henne. Den låg också bra på henne, men hon var lite mer spänd i galoppen i den och det kan jag förstå. Provade sen en till dressyrsadel som inte kändes lika bra och de andra två provred jag inte ens i då de efter att Zeppolin blivit riden ett tag inte låg så bra längre. På med hoppsadeln igen för att checka av att den fortfarande kändes lika bra och det gjorde den! Så.. hejdå gamla värdelösa sadel - hej nya (begagnade) toppensadel! :)

Som sagt, den gamla är värdelös och fullständigt utdömd. Vid sadelutprovning brukar de vilja se en rida med ursprungliga utrustningen för att se hur den är och hur hästen rör sig med den, men vi skippade det då det var nog att se hur sadeln låg på Zeppolin för att komma fram till att det var bäst att hoppa över den biten av utprovningen. Sååå, jag fick det bekräftat att den inte varit bra för henne.

Känner mig inte som årets matte när jag nu mer ordentligt insett HUR pass dålig den egentligen varit för henne. Den har hämmat henne från att arbeta som hon ska och att bygga vissa muskler eftersom den legat och tryckt på dem. Men som sagt.. hon har inte haft ont och har inte "lidit" av den, dock är det ju knappast någon höjdare att inte kunna använda kroppen och bygga upp den så som den behöver pga en sadel. Så.. Två gånger på ett år har jag bommat priset "årets matte". Förra hösten med hennes långvariga problem med luftvägarna (som jag på grund av orsak tolkade som dålig kondis först, tills hon började hosta i tid och otid och då insåg att kondis inte hade med saken att göra) och nu det här med sadeln..

Inget att haka upp sig på, gjort är gjort och det är nu åtgärdat. Vi kommer äntligen kunna få ut mer av våra ridturer och hon får en ärlig chans att bygga de muskler som så länge hämmats. Det bästa är att vi troligtvis aldrig kommer behöva byta sadel något mer, även om hon bygger muskler och ändrar form litegrann. Heja heja!

Kommer inte rida idag och inte imorgon då jag inte hinner mer än att fixa markservicen, men på lördag ska vi ge oss ut på en tur så får vi se hur den känns då.. :)

Måste bara köpa nya stigläder och en längre sadelgjord, men sen så är vi good to go så att säga.

Liten statusuppdatering.

Illa hur sällan jag tar mig tid att uppdatera här, det har å andra sidan inte hänt så mycket spännande på hästfronten. Sist jag skrev så var tant Z inlagd på Ultuna. Det var hon söndag - onsdag. Hon har mått bra sedan dess, förutom att hon hostade en del (igen) under en kort period men det gav med sig när jag började blötlägga hennes hö. Nu har jag dock inte blötlagt det på ett tag och hon hostar ändå inte. Väntar på att hösilaget ska levereras så att hon kan få det istället för hö, men tills dess är det hö som gäller. När hösilaget kommit så är det bara lunchen som består av hö, övriga mål hösilage. Brabra.

Just idag har jag världens träningsvärk! Red på stubbåkern igår. Ansträngde mig mer än vanligt gällande att faktiskt få henne att jobba trots att vi var på en stubbåker. Skrittade extra länge och jobbade på tills jag tyckte att hon var fokuserad nog till att börja trava. Det gick över förväntan trots att vi som sagt var på stubben och det blåste rätt friskt. Hon lyssnade bra och jobbade på även i trav. I galopp blev det givetvis mest jobbigt för mig, då hon lätt blir stark och vill springa fortare än vad jag tycker att hon ska göra. Hon lyssnar bra på rösten så hon skärper till sig utan att jag behöver kämpa arslet av mig fysiskt hela tiden, men mycket kraft går till att hålla tanten på mattan kan man säga. Inget sprattel och bockande denna gång (förra gången red jag barbacka och vid galoppfattning drog hon till med en bockserie, jag får härmed sluta säga "Zeppolin är ingen bockhäst..") och hon var rätt trött efter ridturen, det var jag också. Minst sagt. Därav träningsvärken idag..

Stubbåker i Zeppolins ögon är en stor öppen yta som ska användas till att galoppera jättefort på. Jag brukar inte ens försöka mig på att jobba henne där (i andra gångarter än skritt) då hon är så ofokuserad och det är häst åt alla håll och kanter samtidigt och allt hon kan tänka på är att få springa iväg. Därför kändes det så bra att hon gick att jobba ordentligt där igår, i åtminstone skritt och trav. Galoppen fick stå för konditionsträning även denna gång. Vilket år som helst nu kanske jag rentav lyckas jobba henne i galopp också. Viljornas kamp fortsätter.. ;) 

Idag tog vi en lugn tur i skritt barbacka i skogen. Hon fick välja väg idag, jag tänkte att hon nog skulle svänga åt höger (i mina tankar fanns bara höger och vänster) där "hemstigen" når en bredare väg i skogen. Hon valde att gå rakt fram, rakt fram är lite mer off-road även om det är stigar där. Det är lite mer "kliva över stock och sten" den vägen kan man säga och det var visst det hon var på humör för. Vi har inte gått där en enda gång i år vad jag kan minnas, omväxling förnöjer så det var ett bra val av henne. Det blev nästan 3 km totalt allt som allt, lite lagom sådär. Mina ben bar mig nästan inte när jag hoppade av. Den här träningsvärken är alltså.. ovanligt omfattande och hemsk. Imorgon får jag skatta mig lycklig om jag lyckas ta mig ur sängen. Men äh, det är det värt! :) 

På onsdag kommer en sadelutprovare för att hjälpa mig och Zeppolin att hitta en ny (begagnad) sadel till henne som passar bättre än den nuvarande sadeln. Har sadelångest ungefär varannan gång jag rider med sadel, så det är sannerligen dags. Vi får se vad vi kan hitta på och om någon av de sadlar hon tar med sig då passar eller om jakten fortsätter även efter onsdag.. En sadel ska hon hur som helst ha, äntligen fått tummen ur och bestämt det så nu ger jag mig inte förrän hon har en ny(gammal). 

Jag vet jag vet, det är väldans tjatigt det här med hur stor del av mig Zeppolin är. Jag måste dock ändå nämna att i augusti var det 16 år sedan hon klev in i mitt liv genom ett kort telefonsamtal från en person med en fråga om jag var intresserad av att hjälpa Pernilla med Zeppolin. Sedan dess har vi hängt ihop, vissa år mer och andra mindre. Dock har tanken om att sluta aldrig funnits. Hon är min ögonsten och har så varit under alla dessa år. Jag är oerhört tacksam för varje år jag får spendera med henne, varje dag jag får med henne är guld värd. Hon är 22 år nu, jag tror och hoppas att hon kommer att leva många år till och dem åren ska vi ta tillvara på så gott vi kan!

Älskade knastant, vad skulle jag göra utan henne? Min allra bästa vän.. Tänk att det en stor klok brun kärleksklump på över 600kg? Så är det. Än en gång, tål att upprepas måååånga gånger: Tusen tack till Pernilla som "gett" mig Zeppolin och som gav mig chansen att bli medryttare/hästskötare då i augusti 2007!

Älskade ögonsten.

Älskade älskade ögonsten. 

På Ultuna tas hon om hand sen igår. Är så tacksam över att hon är en så snäll och lätthanterlig häst. Klok och vis som hon alltid har varit. Det är också till stor fördel att hon varit en tävlingshäst och är van att tillfälligt stå i olika stall/boxar, har väldigt lätt för att anpassa sig till nya miljöer. :)

Väntar på att veterinären ska ringa.. någongång idag.

22 år!

Idag fyller världens bästa Zeppolin 22 år! :)

Det har vi firat genom att hon fick komma ut från hagen och mumsa i sig betfor och müsli med en rejäl näve godis i som bonus. Det uppskattades kan jag lova. Hagkompisarna fick en varsin godis de också, är det kalas så är det. ;)

22 år är hon nu alltså, den kloka tanten. Vid ridning märks det då verkligen inte att hon är sådär "gammal", vid hantering märks det att hon är en klok dam som vet hur man uppför sig. Ja förutom ibland då, då hon plötsligt "glömmer" att jag sagt att hon ska stanna i boxen och hon går ut i gången för att flirta med lammköttet på andra sidan gången alternativt gå till fönstret (i slutet av gången) och kika ut. Skithäst, hon vet mycket väl vad hon får och inte får göra men ibland provar hon för att se om jag kanske ändrat mig angående någon regel... ;)

Jag tror stenhårt på att hon kommer att ha många födelsedagar till. Min bästa vän, grattis på dig finaste Zeppolin!

När jag gick för att ta ut henne från hagen så stannade jag vid ena grinden och ropade. Hon var med en av hagkompisarna i den andra hagen (öppet mellan deras vinterhage och sommarhage) betandes högt smaskigt gräs. När jag ropade så tittade hon upp, funderade en stund och sen kom hon med öronen framåt och raska steg till mig. Det är kärlek det, att hon går ifrån sommarbetet sådär för att komma och se vad jag vill. Idag blev hon nog extra nöjd över att hon kom för att möta upp mig, jag hade ju smaskig mat med mig i en hink. Gulle. :)

Sommar.

Det är visst mer än en och en halv månad sedan jag uppdaterade här.

Det händer inte så mycket just nu, det är sommar och fullt med diverse insekter som envisas med att bita på hästarna. Mycket broms är det - värsta av alla! Nu till helgen är det städning av stora stallet som gäller. En gång om året ska det skuras boxar (alla skurar sin förstås..) och allt högtryckstvättas efteråt, vilket i år blir på söndag. Hatar den här tiden på året, det är så fruktansvärt slitsamt att skrubba ren ett års skit och smuts! Dock blir det fint efteråt, så det är såklart värt det.. i slutändan. Men när jag står där och skrubbar med svetten rinnande mest överallt så är jag inte speciellt munter inombords och muttrar tyst fula ord för mig själv för att jag blir så trött i kroppen. Nästa vecka, när allt är klart - DÅ är jag nöjd. ;)

Att stallet städas innebär att hästen antingen får lov att gå ut på dygn eller låna en box i de små stallen. Förra året lånade Zeppolin en box, hon gillar verkligen verkligen inte att gå ute på dygn nämligen. Hon vill in och vila i stallet, inte gå ute och drälla hela nätterna. I år åker hon ut på dygn under städperioden, sen får hon gå in igen om nätterna. De har börjat vänjas in mer ordentligt på gräset i tilltänkta sommarhagen, en dag till med halvdag på mindre yta och sen blir det till att öppna upp skulle jag tro så de har tillgång till hela hagen. Det ser de nog framemot. Tantgänget.

Tja.. eh.. jaha, som sagt är det inte mycket som händer på hästfronten så det är stiltje här på bloggen. :)

Bättre.

Träningsvärken har varit relativt snäll mot mig idag. Toppen!

Jag och Filip var till stallet en sväng, som en liten utflykt. Vi åkte först och köpa en påse banangodis och en ny Himalayasaltsten till Zeppolin och så vidare till stallet. Eftersom han var på ganska gott humör så passade jag på att fixa hennes mat (påsar + hinkar) medan han satt och grejade med en leksak i vagnen. Hängde upp saltstenen först av allt dock så det blev gjort, den som hängde där innan höll på att gå sönder och jag har ingen lust att plocka saltbitar ur bädden så.. :)

Eftersom Filip blev hungrig och därmed gnällig så var det inte läge att försöka sig på mockning och sådär utan vi nöjde oss med att fixa salstenen, maten och sedan var vi ut och tog av Zeppolin täcket då det var så fint soligt väder. Blåsigt som tusan, men varmt ändå! Fyllde på vattentunnorna i hagen och sen kunde vi bege oss hemåt och maken fick ta mockningen och vattenfixet inne. Annars tar han "allt" på torsdagar men fick liiiite avlastning idag åtminstone, han hade trots allt jobbat hela dagen.. Blir långa dagar för honom på torsdagar när han jobbar 8h och sen åker direkt till stallet innan han kommer hem.

Apropå långa dagar så blir det en lång dag för mig på söndag. Jag ska jobba då, 9-18. Längsta tiden utan Filip hittills.. Jag ska till stallet innan (då sover han ändå..) och skriva upp mig på pass, sen åka till jobbet. Direkt från jobbet åker jag till stallet och får det fixat innan jag kan åka hem. Är väl inte hemma förrän efter sju då antar jag. Puh.. Ska jobba på måndag också, men då är det bara på eftermiddagen, 12.45-17.

Imorgon har jag intaget i stallet och jag ska nog få till en ridtur innan. Ridbanan kanske? Beroende på väder och vilket humör jag är på imorgon. Annars blir det en tur i skogen, funkar det med. Vi lär bygga upp kondisen (båda två) oavsett så. Igår red jag i skogen och det blev ingen lång runda, men vi betade av alla tre gångarterna. Dock "bara" 200m galopp eller något sådant och trav innan och efter det. Hon skummade av svett under delar av schabraket/sadeln. Det var varmt igår kan man säga! Fick svampa av henne när vi kom tillbaka till stallet. Apropå gårdagens ridtur så.. eh.. kunde nästan inte rida lätt igår, än mindre stå upp i galoppen. Det var det här med träningsvärken... haha