Z den vilda.

Igår hade jag och Zeppolin lite smått olika åsikter om vilket tempo vi skulle hålla under ridpasset och även lite olika åsikter om uppförande. Jag tyckte vi skulle tralla runt i "normalt" tempo och att hästen skulle uppföra sig vettigt. Låt oss säga att det inte riktigt blev så.

Jag hade bestämt mig för att rida på stubbåkern, om det inte skulle funka så var det ändå bara att rida ner till ridbanan och fortsätta där. Jag satte på henne en martingal utifall att hon skulle få för sig något. Jag vet ju mer än väl att det är lite 50/50 när det gäller öppna ytor och hur hon uppför sig. Sist gick det bra, hon var pigg men höll sig i skinnet. Den här gången var hon het och höll sig inte ett dugg i skinnet.

Skritta gick ju bra, även om hon var distraherad emellanåt av det ena och det andra. Fåglar, bilar, folk, myror, ett plan som lyfte från Arlanda, svältande barn i Afrika och så vidare. Allt möjligt alltså. När vi skulle trava så hade vi lite skilda åsikter om tempo, men det gick bra ändå - friskt tempo utan att vara "okontrollerat" så att säga. Sen fick jag en helt galen (eh..) tanke att galoppera. Hon är trots allt 20 år och kan det här med galopp så det borde väl gå bra...

0 till 100 på en halv millisekund ungefär. Den hästen var det fart i kan man säga. Herregud.. Hon nöjde sig inte med det heller utan drog till med luftsprång (tänk dig ett halvblod som försöker sig på en capriole men inte riktigt sätter den) och studs än hit och dit. Ett tag trodde jag att hon skulle dra en bockserie, men sådant trams håller hon som tur var inte på med när hon har ryttare på ryggen. Räckte bra med rakerfarten och luftsprången..

Efter flera försök att få hästen att galoppera (tvingade häststackaren att skritta ordentligt mellan galoppfattningarna, ingen fattning förrän hon kunde skritta utan att takta eller blanda in travsteg, hon fattade inte varför jag var så tråkig och inte bara lät henne dra iväg) så insåg jag att det var Mission Impossible därute på åkern. Vi skrittade tillbaka till stallet på långa tyglar och den genomsvettiga skummande hästen trodde väl att det var bra så, att det var över nu. Fel fel fel.

In på ridbanan där jag tänkte att hon skulle tappa lusten att vara så vild och helt enkelt galoppera ett par varv i lämpligt (dvs av mig valt) tempo så att vi kunde trava och skritta av sen.

Det var ju en himla mysig liten tanke.

Så blev det dock inte. Hon hade mycket energi fortfarande (suckpuststön) och kunde INTE galoppera vettigt. Hon tyckte att det var roligare/bättre/whatever att ligga i kurvorna pga snabb galopp istället för att dra fram i vettigt tempo som skulle få henne att låta bli att ramla inåt i hörnen. Jaja, vi fick göra om göra rätt några gånger och till slut fick jag till två varv galopp i precis det tempo jag ville och då saktade jag av till trav. Travade av och hoppade sen av för att skritta av henne för hand.

Vi var båda slut efter den turen kan man säga. Totalt red vi 7,59km där på stubbåkern, vägen och ridbanan. Effektiva teamet liksom. Hon fick en helkroppsdusch eftersom hon inte ens var torr på rumpan. Man kan lugnt säga att hon använda kroppens alla porer till att svettas... ;)

När hon ätit det som var kvar av middagsmaten så impregnerade hon halva kroppen med hjälp av torv (blöt päls + torv = kärlek eller något sådant), rulla efter dusch är skönt enlig tant. Därefter var det sovdags, tvärslocknade i stort sett. Det förstår jag, med tanke på all energi hon blev av med under ridturen. Bra i och för sig, men det blev inte riktigt som jag tänkt mig med det där passet. Man kan inte få allt antar jag. :p

Idag tog vi det desto lugnare. Skrittade ut barbacka i skogen i 45 minuter - i spöregn. Uppehåll innan vi red iväg och uppehåll efter. Tajming alltså. Nåja, regnstället höll emot regnet relativt bra och hästen var lugn och allt var frid och fröjd. Jag har träningsvärk sen igår. Skönt med lugn häst idag. ;)

Puh. Matte trött. Jag hade utsläppet idag och var i stallet 07.20-11.00. Enough med stallande för idag alltså.