lördag 24 september 2011

Hoppetihopp.

Idag bestämde jag mig för att hoppa med Zeppolin. Det var ett tag sedan sist, så vi skulle mest skutta lite för att komma igång med det där igen. "Skutta lite" i det här fallet var två "hinder" (om man ens kan kalla det det) på varsin långsida av ridbanan. Höjd? Runt 30 cm skulle jag tro eftersom bommarna vilade på hållare av skum. Tänk cavalettivariant eller något så har ni en ungefärlig bild av det hela. Hur som helst så visste hon först inte om hon skulle travhoppa över dem eller om hon skulle lyfta benen högt över dem som om de vore travbommar. Det blev lite både och. Skutt över ena och någon form av trav över andra. När vi började göra det hela i galopp så kan man säga att attityden hos hästen ändrade sig rätt rejält.

Vi snackar från "åh så tråkigt att trava över de här pluttgrejerna på marken..." till "YES! ETT HINDER! HÄR SKA HOPPAS!! *WROOOOOOOOM*!". Ungefär så ja. Vissa gånger laddade hon och ökade precis innan hindret så att hon dessutom hoppade av för tidigt. Inte ett problem direkt när hindret är så lågt och det går bra ändå, men ändå inte helt lätt för mig att veta vad hon har för sig. En del språng blev perfekta. Vi kom mot hindret i lagom tempo och tog oss över som vi skulle. Andra språng blev också bra även om hon drog till med laddning a'la 140-hinder innan.

Ja, vi ska börja roa oss med bommar/hoppa regelbundet framöver. Det här var en mjukstart.

Efter det där pustade vi ut lite eftersom både matte och häst blev andfådda. Jag av att hålla koll på het häst, hon av att vara het och överambitiös. Sambon fick lägga upp ena låga hindret till 50 cm med hjälp av hinderstöd. Det kändes som en lagom avslutning. Travhoppade (vääääärdelöööööööst enligt Zeppolin. Nyttigt enligt matte) en gång över lilla och sen vidare över stora (hahaha). Sen nästa varv i galopp. Upprepade samma grej åt andra hållet. Sedan nöjde vi oss och travade av en trött men nöjd häst. Matte hoppade av med trötta ben och armar som sällskap. Puh.

Hur som helst så var det roligt. Dessutom behöver vi hoppa oftare dels för att hon eventuellt möjligtvis kanske kan tänka sig att tagga ner lite om vi hoppar regelbundet och dels för att vi ska bli bättre synkade. Hon är fantastisk på att taxera "egentligen", men nu är det lite hoppsanhejsan med det i och med att hon är lite för taggad. Hon räddar dock alltid situationen, dock är det meningen att det inte ska behövas utan det ska flyta ändå. För det krävs det träning så därav träning på låga hinder. Matte behöver träna mer än hästen. Hon har det där i ryggmärgen och ända ut i hovarna, matte däremot är alltid lite rostig gällande hoppning. Dessutom är jag inte helt bekväm med att hoppa på ridbanan pga storleken på den, men det funkar. Vanesak. Upp till 80 tycker jag att det funkar att hoppa enstaka hinder där, men inte högre. Tycker 80 är illa nog där, ridbanan tar liksom.. slut för fort efter varje hinder känns det som. Hej tvärvändning vid staketet liksom.. speciellt på en häst som studsar lite/har lite väl luftig galopp direkt efter språng. Jaja, nog om hoppning och rostiga mattar.

Nåja. Imorgon rider vi ut, hoppas vädret är okej.

I övrigt så kom det ett lass hösilage idag eftersom det i stort sett är slut på hö. Vi kommer inte köpa in mer från bonden vi brukar köpa ifrån, hela hans skörd är förstörd i år nämligen. Otur för både honom och oss kan man säga.. Men dåligt hö/mögligt hö funkar liksom inte. Så idag kom det hösilage och så kommer det väl lite hö framöver också som vi ska blanda med (tex blir det väl hö i lunchpåsarna), imorgon kommer det ett lass med hösilage också. Idag kom det bara ett litet lass. 40kg per bal. Zeppolin provsmakade från en öppen bal och det var kärlek vid första tuggan. ;)

Så till middag fick hon en tuss hösilage med sitt hö, i kvällspåsen lite mer och i morgonpåsen återfinns också en del hösilage. Bara att börja vänja in direkt eftersom jag bara har en (öppnad) bal hö kvar uppe på skullen. Bra att det är grässäsong ute så att det går smidigare att vänja in hösilaget eftersom de äter gräs ute hela dagarna. :)

Nu.. annat. Så det får räcka för idag.

Inga kommentarer: