Det går framåt.

Det går framåt med behandlingen tycker jag. Idag när tre tanter blev fyra i hagen så blev det lite spring efter en kort stund. På sätt och vis bra tyckte jag, för då skulle jag få en chans att se/höra om hon skulle hosta mycket eller inte (hon brukar alltid hosta flera gånger när det är galopprace sådär..). Hon hostade en (!) gång. Det är helt klart en förbättring. Dessutom räknade jag andetag inne i stallet innan dagens första puffning och andningsfrekvensen har också gått ner en hel del, nu andas hon nästan så sällan/så ofta som en normal frisk häst "ska" göra! Wohooo! :) 

Bytte täcke på henne när hon ändå togs in i stallet för puffningen. Det har regnat mer eller mindre hela förmiddagen och täcket var fuktigt på insidan på vissa områden så det fick hängas på tork och reservtäcket slängas på istället. Fleecefodrat, men tror inte det blir för varmt ändå idag då det är mulet och sådär. Hellre torrt liiiite varmare täcke än ett genomfuktigt men tunnare.. 

Annars då? Det rullar på. Maken är snäll och åker med till stallet nästan varje dag för att avlasta mig. Idag mockade han boxen själv och fixade vattenhinkarna. Guld värt! Han behöver "bara" (inte så bara dock..) åka med en gång per dag dock, för just fixandet av vattenhinkarna. Ikväll när jag ska åka och puffa Zeppolin och sen kvällsfodra så åker han gissningsvis inte med. Det klarar jag rätt bra själv. Bär färre påsar per runda bara så funkar det när hö/hösilage ska läggas in. Så snäll mot kroppen som möjligt! :) 

Jag har två favorithästar. Största favoriten är förstås min ögonsten Zeppolin, andra favorithästen är en söt brun valack - en mycket speciell häst. Vi är nära vänner och jag har sett honom som min nästhästbästis efter Zeppolin. Idag flyttade han till en annan stad till en fodervärd. Mycket tråkigt att han inte står kvar i stallet, att han inte kommer finnas där för att tjata om uppmärksamhet och lite godsaker när man kommer till stallet om kvällarna. Men jag är samtidigt glad i hjärtat över att han flyttar någonstans till någon som har mer tid/lust/ork med honom just nu. Jag är säker på att han kommer att få det bra! Den känslostyrda delen av mig har redan gråtit över hans flytt, så det är överstökat. Igår när jag puffat Zeppolin så väntade jag på att han skulle komma in (det var precis runt intagstid) så att jag kunde klia, klappa och pussa på honom. Han fick ett äpple och så ett hejdå, jag fick slick på handen - precis som vanligt. Idag när jag kom till stallet så hade han redan åkt, det visste jag då han skulle åka under förmiddagen. Tomheten märktes inte, eftersom hästarna ändå är ute i hagarna om dagarna. Ikväll kommer tomheten märkas, när det inte står någon häst i hans box. När han inte påminner mig om "slask" efter att alla hästar fått sina kvällshinkar (en grej vi hade som rutin varje gång jag gett hästarna kvällsmat..). DÅ kommer det märkas att han inte är där. Som sagt, tråkigt men samtidigt bra för hans skull och det är ju det enda som räknas trots allt. :)

Nu ska jag äta lite chips och dip. Övriga tre i hushållet är mitt uppe i tupplurar. En katt på skötbädden, en katt i fåtöljen och så mannen någonstans under täcket i sängen. Ser bara ett fluffigt täcke så jag antar att han ligger under det, hör vissa ljud också som låter mycket likt snarkningar så.. Det är nog där han är ja. ;)