onsdag 5 september 2012

Kärlek kärlek kärlek.

Med risk för att låta lite lätt knäpp och "cheezy" sådär (what else is new..) så måste jag uppdatera min blogg enbart för att nämna detta: 

Jag älskar Zeppolin så galet mycket att det ibland övergår mitt förstånd hur det är möjligt att älska en annan varelse så mycket. En stor brun klump som står i stallet och är underbar rätt upp och ner. Vi delar inte alltid samma åsikter om saker och ting, hon har ibland stora fel på hörseln (joellerhur) så att hon inte "hör" när jag säger åt henne att stanna där hon är utan smyger ut ur boxen (tex) istället. Ser sen mycket oskyldig ut, som att hon inte alls har en aning om hur halva kroppen hamnat utanför. Småsaker det där, inget allvarligt och ibland kan jag inte göra annat än att skratta åt henne för att hon på allvar tror att hon kan smyga ut utan att det märks. Skiter sig liksom med järnskor på hovarna bland annat. ;)


Hur som helst, finns ingen som kan få mig att känna lugn och värme inombords som hon kan. Efter över 15 år tillsammans känner vi varandra mer än väl och det är definitivt ömsesidig kärlek, det är det verkligen. En dålig dag kan det räcka att åka dit och snosa lite på sidan av mulen och vara i hennes närhet så känns det bättre. En fin vänskap helt enkelt, min allra bästa vän


Satt och tittade igenom och rensade lite random bilder på datorn och ramlade över många bilder på Zeppolin, både nya och gamla. En våg av kärlek bara sköljde över mig och jag blev tvungen att skriva av mig här, var annars? Det är ju en blogg om henne och mig. Kan inte gärna hoppa på första bästa människa och börja prata om hur mycket jag älskar den där hästen och hur betydelsefull hon är.. :)

Stort stort stort tack till Pernilla för att hon, då över 15 år sen, valde att lyssna på en kvinna på ridskolan i Tierp som tipsade om mig som hästskötare och gav mig chansen att lära känna Zeppolin och hjälpa till med henne. Att hon sen utan att tveka lät mig "ta över" Zeppolin helt som min egen (även om det står annat i diverse papper) är jag än mer tacksam över. 

Så. Nog om hästkärlek. 
 

 

1 kommentar:

Pernilla sa...

Det var så lite så!! Hon kunde inte få det bättre än hos dig :)