måndag 3 mars 2014

Jinxar lite, kanske?

Borde eventuellt inte skriva att det flyter på bra med ridningen just nu, för då händer det väl något som ställer till det men skitsamma - skriver det ändå: Det flyter på bra med ridningen! :)

Framförallt kommer vi iväg på ridturer mer regelbundet än vi gjort på länge, skön känsla även om motivationen ibland sviker men det släpper när vi väl kommer ut och iväg. Zeppolin är till exempel måttligt road över att bli riden precis före intaget och entusiasmen vid borstning och allt det där är lika hög som hos en platt gråsten eller något liknande. Dock är det så att när jag väl är uppe på ryggen och vi lämnat stallplanen så tycker hon att det är rätt okej ändå, tar vi oss dessutom till skogen så piggnar hon till än mer och har roligt. Med andra ord är det win-win om vi tar oss iväg, även de där dagarna då det känns motigt från mitt eller hennes håll (eller för all del bådas).

Idag var det fint väder och då kan man inte hoppa över ridning, det är sådana här dagar man ska ta tillvara på och sen när det blir skitväder så kan man med gott samvete skippa ridningen utan att känna att det påverkar ens "ridschema" negativt. En tur i skogen blev det och hon var pigg, jag var trött i benen så det var jobbigt att rida lätt men det var bara att gilla läget då vi höll oss till enbart trav idag. Bra för flåset, för oss båda...

Om fyra månader blir hon 23 år "på riktigt". Vi satsar på att vara i bra form tills dess, sommarbete och annat till trots. Om vi håller samma regelbundenhet gällande ridningen hela vägen fram till sommaren och i sommar så kanske vi rentav uppnår årets mål redan före sommaren istället för framåt hösten. Vad målet för oss är? Att starta i en pay and jump någongång i år. I år SKA det ske, jag vet vad vi måste jobba med innan vi kommer så pass långt att vi kan anmäla oss till en och ta oss iväg men iväg ska vi förr eller senare. Målet väl på plats är väl att klara oss runt banan helskinnade (eh, gäller främst mig) och utan att hon går helt bananas pga något i stil med "jätteroligt att hoppa, bäst att springa fort mellan varje hinder!". Felfri ritt är inte det viktigaste, utan att det känns bra för oss båda. Att vi gör det tillsammans som ett team och inte att jag flänger med som en vante.

Skulle vi hoppa en bana nu, låt säga till exempel imorgon, så skulle det inte gå bra. Visst skulle vi väl ta oss över alla hinder på ett eller annat sätt men hon skulle utan tvekan dra iväg mer än nödvändigt då hon är svag i framförallt höger galopp. Är en fördel om hon blir starkare i den (och överlag) innan vi ger oss på att kamma till oss tillräckligt för att ta oss runt en bana med hinder utan att bli förväxlade med Mulle Mustang goes brun äldre tant Zmed fläng-matte som inte hänger med i svängarna. Hon tycker det här med hoppning är.. väldigt roligt. Så att säga. Jag tycker i och för  sig också det, men vi har lite olika syn på det här med vilken hastighet och höjd som gäller. Jag tycker vi kan hålla ett "lagom" tempo mellan varje hinder. Hon tycker "Studs studs springa fort studs studs springa fort" och gällande höjd tycker jag att max 80 är lagom och hon tycker att det är en meshöjd. Vi får mötas på mitten antar jag gällande både höjd och hastighet. Antar jag. Eh.. ;)

Nåja, vi njuter av våra ridturer och har roligt. Det är vad som känns viktigt i slutändan. :)

Inga kommentarer: