Surhöna.

Igår var Zeppolin en riktig surhöna i stallet när Aztor rörde sig, även när han rörde sig borta vid sin box bara och inte var utanför hennes. Öronen hade inte kunnat slickat sig mer bakåt när han närmade sig, skitfånig var hon. Ibland blir hon dessutom extra sur på hästar sådär om jag står bredvid. Larvigt, men hur som helst - hon var nöjd och belåten sen när han gått till sin box igen. Då var allt i sin ordning tyckte hon. ;)

Hon är så söt, sötklumpen. Det är inte ofta jag blir arg på henne eller ens lite irriterad. Hon lyssnar oftast och är väldigt charmig så jag blir glad av att vara i närheten av henne. Balsam för själen. Det är det verkligen, det här med lyckan över att ha en egen (jaja, inte min på pappret - men ändå min nuförtiden) häst. Inte för att jag vill ha en egen häst sen när Zeppolin inte finns längre. Utan hästar vill jag inte vara dock, men det där tänker jag inte tänka på nu - Zeppolin ska leva länge till. Vad som händer sen får man se då.

Svullnaden har gått ner nästan helt runt/på kotan nu. Inte lika varm heller. Om svullnaden är som igår eller mindre så ska jag nog kravla mig upp på hästen och skritta en sväng idag. Eller halka omkring snarare.. dock halkar hon inte (två brodd per hov bara) om hon inte får styltor, då brukar jag hoppa av och gå bredvid istället för det känns obehagligt när hon halkar med mig uppepå. Oftast på grusvägen hem så är det halkigt efter en tur i skogen, då leder jag henne hellre än rider på den vägen. Vi får se helt enkelt. Tror jag liksom får passa på innan träningsvärken från gårdagens spinning kickar in ordentligt.. ;)

Idag körde jag fast med bilen på parkeringen vid jobbet. Hann bara svänga in på den innan krisen var ett faktum. Djuuuup snömodd, så pass att fronten på bilen tog i backen/snön där jag satt fast. Bara att hoppa ur, ta fram spaden och börja rensa bort snö/is runt framdäcken. Ringde till jobbet och sa att jag blir sen för att jag har fastnat på parkeringen (igen..värre i torsdags dock). Det tog 20-25 minuter att gräva loss bilen, sen parkerade jag på en annan parkering. Där fick jag visserligen betala, men riskerar åtminstone inte att köra/sitta fast. DUMT med tösnö som blir alldeles mjuk och eländig. Stallparkeringen var också i rätt kasst skick igår, men där klarade jag mig ifrån att köra fast som tur var. Även om jag körde fast där häromveckan också.. Fyra gånger totalt har jag kört fast denna vinter. Grattis till mig! Tre av gångerna behövdes hjälp för att komma loss, en gång (idag) gick det bra att komma loss själv.

Back to work...

Sommar.

Längtar plötsligt till sommaren...

Mörker.

Pannlampa - vilket fantastiskt påfund! Eftersom jag helst mockar innan jag rider så resulterar det nu (vardagar) i att det hinner bli mörkt innan jag kommer ut på ridtur. Igår mockade jag och tog sen in Zeppolin. Hon fick en liten tuss av sitt intagshö så att hon inte skulle svälta ihjäl (risken för det fanns nämligen, hungriga är alla hästarna när de kommer in strax före fem om eftermiddagrna) under ridturen. Jag fixade lite annat medan hon åt och sen på med reflexer, sadel, ländtäcke, bakskydd och träns. Själv utrustade jag mig med reflexväst och pannlampa. Camilla och Queenzy joinade ut i skogen. Vi tog en skrittrunda på 45 minuter. Gick inte att göra så mycket annat, underlaget är inte fantastiskt just nu om man säger så..

Hur som helst så gick det bra och trots hård vind och mörker i skogen så blev Zeppolin inte rädd en enda gång för något. Ovanligt, just blåsiga dagar brukar hon bli lite tittig och speciellt i mörker - igår ingenting. Gullehäst! :)

Idag blir det en tur i mörkret igen. Dock funderar jag på att rida först och mocka sen, även om det är jobbigare så. På så sätt får jag det dock liiiiite ljusare under ridturen åtminstone. Vi får se. Ut ska vi iallafall. Imorgon ska hon vila, det ska visst snöa rätt ordentligt imorgon.. igen. Det räcker nu!

Jag är extremt trött idag. Faktum är att trött är en grav underdrift på vad jag är. Ögonen svider, kroppen är helt matt, jag gäspar konstant och känner mig så himla sömnig. Ikväll ska jag i säng "tidigt" (dvs tidigare än föregående dagar). Det ska väl gå vägen.

Skit.. nu kliar det på kinden och kliar jag så får jag röda märken. Men äh - det är det värt. Det kliar något enormt just nu!


Nää... jobba vidare kanske.
Dvs läsa lite nyheter och nöjessurfa en stund till..

Tungt.

Fy vad det är tungt med blötsnö. Tyckte Zeppolin och jag är benägen att hålla med. Otrevligt är vad det är!
Var ut en sväng och skrittade i skogen (med Malin och Aztor) idag, Zeppolin vill gå på stigarna trots att de är knöliga att ta sig fram på. Hon är noga med att hålla sig på stigen om hon kan, även om det är sämre där än intill. Hon har liksom lärt sig att hon ska hålla sig på stigar i skogen och inte avvika hur som helst. Vintertid leder det till att hon kämpar sig fram på dem istället för att gå i djupsnön. Vilket i och för sig är jobbigt också, på ett annat sätt. Styrde ut henne i snön intill stigen men det resulterade i att hon saktade ner mer och mer och stannade till slut för att kliva in på stigen igen. Inte lätt när det är tungt!

Hur som helst är jag nöjd över att vi tog oss ut. Hade tänkt åka dit mitt på dagen, men det blev inte av. From imorgon är det dessutom verkligen eftermiddagsturer/kvällsturer som gäller måndag till fredag. Helger kan jag som tur är rida mitt på dagen eller förmiddagen om jag vill. Då är jag ledig. From imorgon är det 7-15 som gäller igen. Wohoo. Som man säger...

Ibland önskar jag att jag hade en transport och en bil som kan dra den. Det skulle ge en möjlighet att åka till ridhus om andan föll på. Med ett underlag som detta så skulle jag knappast ge mig ut på vägarna med transport, men under andra tillfällen. Det är blott en dröm, som jag inte kommer se till att göra till verklighet. Det finns inte pengar till det och egentligen inget stort behov av det heller.

Imorgon är en ny dag, förhoppningsvis vettigt väder så att vi kan ge oss ut på en tur igen.

En månad.

Nästan precis en månad sedan jag skrev något här. Hästen finns kvar, alltså borde jag skriva något so here we go!

Det är snöigt som bara den ute, det har nog ingen missat. Mer kommer det dessutom. Nyss sa visserligen min sambo att det regnade (!) ute. Det är inte så värst bra dock, det kommer bli snorhalt när det fryser på. Inte bra.

Zeppolin mår bra. Hon är visserligen fortfarande bukig/knubbig/lik en tunna/tjock - men vi jobbar på det. Jag har inget nyårslöfte gällande mig själv, däremot gällande hästen. Hon ska komma i form. Vi hamnar alltid i lite dvala vintertid pga snö och mörker, men vi är på G nu igen trots det. Jag red inte igår, men jag red kvällen innan. Hon fick tom jobba lite och inte bara gå och skritta i rask takt på långa tyglar som vi mest gör annars såhär vintertid. Hon tyckte väl att jag var dum som krävde något av henne, men skötte sig förvånansvärt bra. Red på hackamore och inte i djupsnö alls utan vi höll oss på enbart plogad väg. Travade lite och då var hon tramsig, men i övrigt gick det bra. Hon är pigg, det är hon. Pigg och glad, full med energi när vi är ute. :)

I år fyller hon 20 år. 20 år - allvarligt? Den hästen ser inte ut att vara så gammal. Visst, hon är lite svankryggad men det blev hon efter dräktigheten (sonen är nu fyra år, tiden går fort!). Hennes stjärn i pannan har spridit sig lite med mer vita hår åt diverse håll. Hon har också börjat få vita hår ovanför ögonen. I övrigt ser hon inte gammal ut. Jag gissar att hon har många år kvar att leva, med tanke på hur fräsch hon är. :)

Vi ska som sagt komma i form, jag säger "vi" eftersom jag i högsta grad också måste komma i form. Jag måste skärpa till mig och träna själv också. Inte bara hästen. Hästen ska få en lite bättre kroppsform och bygga muskler. Bygga upp en bättre kondition och helt enkelt komma i form. Det är mitt nyårslöfte gällande henne och det ska hållas! Vi har våren på oss att komma i vettig form och helst hålla den under sommaren utan att tjocka på sig alltför mycket. Förra året var det bantarbete och lite väl torr mark pga uteblivet regn, men hon blev iallafall inte tjockare än hon redan var sen våren. Tänker på hennes leder och så.. måste gå ner lite i vikt pga det framförallt. Hon får inte för mycket mat, kraftfoder får hon väldigt lite av. Mest är det för att väga upp för det som det blir brist på pga det hö vi har nu och för att hon måste ha något som skramlar i krubban. Kan inte ge bara morötter eller sådär, då väntar hon bara på den "riktiga" maten efter att hon ätit upp. Henne lurar man inte så lätt.. :)
Sen spelar det ingen roll att det bara är 3 dl müsli i krubban, det är mat och det skramlar. ;)

Ikväll ska jag dit runt åtta eftersom jag har kvällsfodringen.

Jag är inte så fräsch idag. Känner mig utmattad och huvudvärkig. Hade ont i halsen när jag vaknade imorse. Typiskt. De sista dagarna innan jobbet kickar igång igen på måndag. Jaja.. går väl över. Sen..

Liten uppdatering åtminstone.
Borde nog slänga upp en bild någon dag också, nåja - den som väntar på något gott...


... blir aldrig tjock. ;)

Fettförbränning.

Igår kom jag till stallet flera timmar tidigare än jag brukar. Det var dags för hovslagaren att sko om Zeppolin. Tog in henne kvart i två och kort därefter dök hovis upp. Hon fick nya skor i bak och kunde skos om med de gamla i fram. De slits inte så mycket såhär under vintern. Jag hade köpt nya broddar också som han satte dit åt mig. Lär väl sitta som berget, förhoppningsvis slipper jag ta ur dem själv sen. ;)

Medan hästen fick "pedikyr" så mockade jag. Grishäst. Det tog evigheter. Inte för att jag skyndade mig heller, men det tog ändå ovanligt lång tid. Hon hade legat ner och bökat runt halmen rätt mycket. Efter hovis fick hon gå in i boxen en sväng och kissa. Provade nya innetäcket på henne innan jag släppte in henne också kom jag på nu. Det passade perfekt.. förutom gjordarna runt magen. De går att stänga, men det är också allt. De sitter åt som bara den och det är inte önskvärt. Måste lösa det på något sätt.. trolla dit förlängare. Det löser sig, får fundera lite på det där.

Gjorde iordning henne för en tur ut i skogen. Fettförbränningstur. Rask skritt i minst en halvtimme är en effektiv fettförbränning för hästar har jag läst på flera ställen några år sedan. Är det dessutom snö så att det blir lite tyngre så är det ännu bättre. Vi var ute i 45 minuter. Pigg och glad häst. Inte så pigg matte, men glad. Hästar är balsam för själen minst sagt.

Efter ridturen fixade jag klart i stallet och sen var det dags att ta in hästar.

Handlade efter stallet och åkte hem för att duscha och laga mat. Sen dog jag. Ungefär. Trött trött. Plus att jag hade förkylning på G. Hade ont i halsen natten till igår (började då) och sen har det bara eskalerat.

Idag har jag ont i halsen, är utmattad, snorar deluxe, har huvudvärk, hade lätt feber imorse och mår helt enkelt inte bra. Men jag är på jobbet. Förstås. Jobbar eftermiddag idag pga jobbmiddag med brukarens jobb, jag ska med på den.

Sova lockar mer..

Hästen delegerade jag bort idag, det var smart gjort måste jag säga. Hade haft noll energi till det själv idag. :(

Flumhäst.

Zeppolin är bra rolig ibland. Jag skrittade ut barbacka i skogen idag. Hon var pigg, lufsade snällt på med raska steg. Tills vi såg Alfur och hans ägare en bit bort, med en sulky/vagn bakom. DET var lite läskigt. Väntade in dem och lät dem gå förbi så att jag och fnyshästen kunde gå bakom istället. Zeppolin skulle prompt gå skitnära bakom och helst förbi. Som om hon vill ha en skramlande kärra inkl häst bakom sig. Skulle inte tro det nej..

Vi höll oss bakom, fick bromsa mest hela tiden och sen frågade J om det var okej att de travade. Jag sa att det bara är att trava iväg. De drog iväg och Zeppolin blev genast odräglig. Hon kunde INTE tänka sig att skritta då när de travat iväg. Omöjligt rentav. Hon hoppade upp och ner på stället och så fort jag tog i tyglarna så ruskade hon på huvudet istället. Vi småtravade istället, även om hon helst ville springa iväg jättefort som skjuten ur en kanon istället för att trava civiliserat. Tönthäst. Vi travade och jag fick bromsa så gott det gick för att hålla henne på mattan (nåja, snöiga marken) och på så sätt garantera att jag skulle sitta kvar på henne. Gick rätt bra ett tag, hon travade plötsligt i jättefin form (!!) och var inte alls springig. Vi kunde rentav sakta av till skritt, visst - det var racerskritt, men det var skritt åtminstone. Givetvis dök Alfur upp från höger en bit bort då och Zeppolin hoppade till och kunde sen inte slappna av igen. Hon fick bråttom bråttom att gå hem, kunde nästan hålla sig till skritt hela vägen hem sen.. med inslag av travsteg här och där.

Nåja, effektiv fettförbränning det där. Att racerskritta i snö och sådär. Kan hon behöva. :)

Hon är rätt flummig ibland min tant. Och jag älskar henne för det (och allt annat).