söndag 2 oktober 2011

Hjärtsnörpskväll.

Åkte till stallet tidigt imorse för att ta ut hästar. Noterade att min häst inte ätit upp hösilaget sen igårkväll (lite kvar i hönätet) och bara petat lite i morgonransonen. Inte roligt, det visade sig att det smakade bläää enligt henne. Jag serverade henne hö i gången när jag borstade och det glufsade hon glatt i sig med god aptit. Slängde en bal hösilage idag också, för den var inte fräsch alls och Zeppolin är klok nog att dissa ofräsch hösilage. Öppnade en ny bal och den dög åt tant, iallafall hittills. Har sett till att lufta den ordentligt och inte stänga in hösilaget i plasten igen efter öppning, det kortar ner hållbarheten lite väl mycket. Speciellt nu när det är "ovanligt" varmt ute.

Jag valde att rida ett pass på ridbanan under morgonen. Med tanke på hur otålig hon var i gången i stallet när hon stod uppbunden så tänkte jag att vi nog skippar galopp idag. Håller oss till skrittjobb och lite trav. Skrittade fram på vägen och så in på ridbanan. Döm om min förvåning när hon relativt snart var med på noterna angående skrittjobb! Mjuknade ovanligt snabbt och kändes bra i traven också. Tog därför några varv i galopp och oj! Det var länge sedan hon hade sådan schysst och harmonisk galopp. Inget trams och inget studsande eller försök till att springa iväg. Hon lydde alla kommandon perfekt och var hur trevlig som helst att rida.Blev knappt svettig ens. Barbackaridning is the shit ibland alltså. Tror att gårdagens långtur bidrog till att hon kunde jobbas loss ovanligt snabbt idag.

Råkade bli en lång dag i stallet igen. Tjugo över sju till strax efter ett. Städade på min plats i sadelkammaren precis som planerat, slängde skräp och sorterade saker. Skönt att ha det gjort!

Eftersom hon inte åt upp sitt morgonhösilage så blev jag lite fundersam över om hon skulle vilja ha det som fanns i hönätet (från dagens bal) och i kvällspåsen. Bestämde mig helt enkelt för att åka tillbaka strax efter intag för att kolla om hon ätit av maten.

Tur att jag valde att göra det. Hon stod och vilade när jag kom. Med fullt hönät och müsli kvar i krubban.
Hon ville heller inte ha hö och inte hösilage från de andra påsarna. Faktum är att hon inte ens ville kolla i en av påsarna utan rådissade. Äpple (!!) ville hon verkligen inte ha.. Oookej, jag har en häst som är ett stort matvrak och har alltid varit. När hon dissar alla möjliga godsaker då är det läge att ta tempen och kolla läget. Speciellt när hon står och mer eller mindre somnar fullständigt där trots påsprassel och "godsaker" inom räckhåll.

39,7 (var uppe och vände på 39,9 men slutmätningen visade 39,7). Jahaja, det förklarade ju saken.
Tarmljud ok på båda sidor, bajs ok, slemhinnor ok, aptit inte ok, ben ok, kropp i övrigt ok. Hm. Jag slängde på henne ett täcke och så gick vi ut på en liten promenad utifall det ändå var knas med magen även om hon inte visade några som helst tecken på det (skulle väl vara matvägran då). Väl ute så segade hon i början men sen blev hon upptagen med att äta gräs och äta björklöv och kvistar. Så helt aptitlös var hon ju inte nej. Vägen tillbaka till stallet var hon pigg och alert, spanade på rådjur och hade sig. Väl inne i stallet så blev hon trötthästen deluxe igen. Tempade henne igen ett tag efter promenaden och då var tempen 39,8. Efter ytterligare ett tag (och gos) så åt hon lite hö, drack några klunkar vatten och sen lade hon sig ner för att snarka högt. Det sistnämnda gör hon varje kväll någongång mellan halv åtta och nio eller så. Med andra ord inte orolig över att det var ett koliksymptom eller så för hon låg som vanligt och var trött bara.

Åkte hem runt åtta för att äta middag. Åkte tillbaka till halv tio. Jag skulle kvällsfodra och såklart titta till min ögonsten igen. Hon hade ätit upp allt hö som jag hade gett henne då efter intaget och stod och vilade igen. Tempen låg på 39,8 fortfarande och hon såg matt ut. Fortfarande bra i magen, fina slemhinnor, hade aptit och sådär. Åt ett halvt äpple och drack lite mer vatten. Gick en sväng med henne i gången bort till spolspiltan och tillbaka, inget konstigt märktes då heller. Hon ville bara spana in några snygga valacker på vägen. Hon är brunstig light än så länge, men blir väl värre inom ett par dagar.

Hon började äta av kvällshösilaget när jag serverade det vid kvällsfodringen. Hon glufsade i sig kvällskraften med god aptit också. Stod rentav och väntade på den som hon alltid gör. Mums liksom!

Efter att hon ätit upp det så var hon inte intresserad av att äta mer just då, hon ville hellre kela med mig och somna med huvudet lutandes mot min ena arm. Sen när jag skulle hämta en grep så gick hon ut på en raggarsväng. Visserligen enbart till hästen tvärsöver gången, vilket råkar vara hennes loverboy typ. Hennes lammkött till pojkvän helt enkelt. Han blir extra snygg när hon är brunstig. Så SÅ sjuk är hon inte när allt kommer omkring. Om den där febern kunde ta sitt pick och pack och dra också så är jag nöjd..

Himla tur att hagkompisens ägare är en nybakad veterinär så att det är lätt att höra av sig och fråga om lite råd. Speciellt då jag inte är van vid att Zeppolin blir dålig/får feber/whatever. Hon är inte typen som drar på sig sjukdomar i onödan om man säger så. Visst, kotledsinflammationer har hon haft en del och kastat föl. Sen var det det där med såren på tungan ett par år sedan. Bortsett från det inget speciellt egentligen. Feber har hon iallafall inte haft speciellt ofta. Så när hon nu plötsligt fick en tempökning på 2 grader utöver sin vanliga temp så fick matte hjärtsnörp.

Det här med att mina ögonstenar blir sjuka.. Det gillar jag inte. Det gäller både djur och människor.

Imorgon är det jag som kliver upp tidigt igen för att åka och tempa tant och se hur hon mår i övrigt. Hur mycket hon har ätit och sådant där viktigt. Hon får sannerligen en vilodag imorgon oavsett temp på morgonen. Här tar vi inga risker nej!

Älskade älskade gullehäst.. Skräm bort feber nu under natten så att matte kan ha en hjärtsnörpsfri dag imorgon.

Tackpåförhand.

Inga kommentarer: