Hoppsan, en dag som hoppades över igen. Så kan det gå, det är visserligen inget tvång på att skriva varje dag - men jag försöker uppdatera varje dag ändå. Ibland blir det glapp dock, men äsch - då skriver jag bara om två dagar eller fler i ett och samma inlägg. Som idag. ;)
Hände väl inget speciellt under gårdagen, var nog mest därför jag inte kände mig manad att uppdatera när jag kom hem från stallet. Efter två dagar på ridbanan så gav vi oss ut på en ridtur i skogen igår. Det uppskattades av fröken Zeppolin som vid ett tillfälle studsade av pigghet och glädje några meter innan vi travade vidare som vanligt igen. Jag hade dragit på henne en förbygel med martingal också, för att hon inte ska kunna dra upp huvudet till molnen när jag vill bromsa in henne när det börjar gå lite väl fort i traven. Det var läskiga saker i skogen också, iallafall på ett ställe - det stod en BIL där. Ja, ooooj så farligt. Vita Volvobilar ska man akta sig för. *fnissar*
Skämt åsido, hon var lite misstänksam mot bilen som stod parkerad i skogen, men gjorde inget "dumt" utan markerade mest bara att den var läskig och så var det inget mer med det. Idag stod samma bil på nästan samma ställe och denna gång var det inte bilen som var läskig utan släpkärran med en konstig makapär (som inte ens jag listade ut vad det var för något..) på. Hon tittade bakåt uppåt på mig flera gånger när hon "frustade" och blåste ut luft för att informera mig om att hon tyckte saken var läskig. Jag satt där, oberörd och sa till henne att den inte är farlig och att det är okej att vara rädd för den. Hon tittade på mig med blickar som sa "men matte.. den är läskigf.. eller?". Vi gick sakta förbi den och det gick utmärkt utan att jag behövde hjälpa till med fart framåt. Hon smög sig tveksamt förbi den och så in på stigen hem.
Vi red en väg som jag tycker ser längre ut än vad den faktiskt är eller så var det bara det att vi idag inte bara skrittade runt hela svängen utan faktiskt travade en hel del på hemvägen.. :)
Eftersom svängen i skogen kändes kort så skrittade vi in på ridbanan och arbetade lite i skritt. Det var då det hände, det som jag inte trodde var möjligt på den där hästen. Zeppolin.. De som känner oss vet vad jag menar. Hon är inte hästen som går i form hur som helst, det har jag skrivit i tidigare bloggar. Att det tar en stund men att hon till slut kommer ner i form och jobbar bra. Men idag.. idag var det något utöver det vanliga. Aldrig aldrig har jag upplevt det på den här hästen. Underbara köttbullshäst! Hon gick ner i form relativt snart efter entrén på ridbanan. Inte bara det, hästen försvann ur händerna på mig. Say what?! Zeppolin, gå i form med sådan lätthet att det kändes som om jag inte höll i tyglarna ens. Inget fuskande, utan hon gick precis så som hon ska göra.. och.. ännu bättre. Jag satt där i chock och berömde henne och red i åttvolter och liknande utan att hon drog upp huvudet eller för all del drog ner huvudet framåt neråt för att få längre tyglar och därmed slippa jobba för att det börjar bli jobbigt eller så.. Nej.. Hon gick perfekt - för att vara en Zeppolin som INTE gör såhär i vanliga fall. Jösses.. Hon slutar verkligen inte att förvåna mig, hade väl i och för sig väntat mig att det här kanske skulle hända någongång men redan nu? Nej, trodde vi hade en bit kvar till det. Ja herregud.. jag är nog i chock än. Älskade häst.. :)
Allt förutom mathinkarna var fixade innan jag ens tog in hästen från hagen. Fixade dem efter att ha borstat av henne efter ridturen. Därefter fyllde jag på med lite vatten i ena vattenhinken och därefter åkte jag hem.
Jag är hemma hos mig i helgen, vet inte när jag åker till stallet imorgon. Om det är dåligt väder någon av dagarna i helgen så ska Zeppolin få en vilodag. Det lär visa sig, har för mig att vädret inte skulle vara alltför roligt i helgen.
Har jag förresten nämnt att Zeppolin är världens bästa häst? Iallafall i mina ögon.. att hon idag gick sådär på ridbanan gör inte direkt saken.. sämre om man säger så.. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar